Krisen i Hormuzsundet har skapat volatila oljepriser under många månader. Nu hotar ytterligare en flaskhals att öka osäkerheten på en redan skakig oljemarknad.
Oljepriset över 100 dollar – ny flaskhals hotar
Brentoljan handlades på fredagen kring 105 dollar per fat efter att ha legat över 100 dollar under veckan. Oljepriset föll omkring en procent på torsdagen, men oron för nya störningar i Mellanösterns oljeleveranser ligger kvar. Saudiarabien arbetar, enligt Reuters, med att återställa delar av sin exportkapacitet efter drönarattacken på en viktig oljeledning, men det kan komma att ta tid.
IEA:s senaste månadsrapport visar hur kraftigt oljemarknaden har förändrats på kort tid. North Sea Dated, ett riktmärke för den globala oljehandeln, steg till i genomsnitt 91 dollar per fat i augusti. Den 9 september nådde priset 113,48 dollar.
Och det är inte bara priset på råolja som påverkas. När säkerhetsläget försämras stiger kostnaderna för att transportera oljan.
Läs även: Riksrevisionen granskar Sveriges sanktioner mot Ryssland. Realtid
En andra flaskhals
Tidigare har fokus främst legat på Hormuzsundet, där tankerfartyg har legat stilla under lång tid. Det har gjort att stora mängder olja inte kunnat nå sina destinationer. Den nya oron kretsar kring Röda havet och sundet mellan Jemen och Afrikas horn.
Den jemenitiska Huthirörelsen, som kontrollerar stora delar av norra Jemen och har stöd från Iran, har under de senaste veckorna stärkt sin position längs kustlinjen och trappat upp attackerna mot Saudiarabien, rapporterar Reuters.
Saudiarabiens East-West-ledning, som går från oljefälten i öster till hamnen Yanbu vid Röda havet, har länge fungerat som ett sätt att minska beroendet av Hormuzsundet. Men den 12 september stängde landet ledningen efter en drönarattack.
Saudiarabien stoppade lastningar från Yanbu och drog ned på vissa leveranser till Europa. Enligt Reuters riskerar landet att snabbt behöva använda sina lager för att upprätthålla exporten om ledningen förblir stängd.
Vilka är Huthierna?
Huthierna är en jemenitisk politisk och väpnad rörelse som tog kontroll över huvudstaden Sanaa 2014.
Året därpå gick Saudiarabien i spetsen för en militär koalition mot rörelsen. Efter en vapenvila 2022 minskade striderna, men konflikten har nu trappats upp igen.
Iran stöder Huthierna, som nu har stärkt sin position vid Röda havet. Det gör gruppen relevant för oljehandeln eftersom attacker mot sjöfarten kan störa en viktig transportväg för olja.
Kina kliver in och agerar diplomat
Saudiarabien har bett Peking om hjälp, och Kina har därefter privat uppmanat Iran att använda sitt inflytande över Huthierna för att begränsa attackerna mot Saudiarabien, enligt tre iranska källor som Reuters talat med.
Kinas intresse är framför allt ekonomiskt. Landet är en av världens största oljeimportörer och är beroende av stabila leveranser från Mellanöstern. Om både Hormuzsundet och Röda havet blir osäkra ökar kostnaderna för både olja och sjötransporter.
Marknaden reagerade också på Kinas diplomatiska initiativ. När uppgifterna om kontakterna med Iran blev kända föll oljepriset på fredagen, eftersom investerare såg en möjlighet att attackerna mot saudisk oljeinfrastruktur skulle begränsas.
Läs även: Olja mot varor för miljarder – så håller Kina Iran vid liv. Realtid
Lagren ger marknaden en stötdämpare
Hittills har globala oljelager hjälpt till att absorbera delar av bortfallet. Men bufferten minskar snabbt.
IEA uppger i sin rapport att världens observerade oljelager föll med 95 miljoner fat i augusti. Sedan februari har lagren minskat med totalt 507 miljoner fat, motsvarande ett genomsnittligt uttag på 2,8 miljoner fat per dag.
Samtidigt föll den globala oljeproduktionen till 100,1 miljoner fat per dag i augusti. Mer än tio miljoner fat per dag av oljeproduktionen i Gulfregionen var då fortfarande utslagen. IEA räknar med att den globala tillgången minskar med 5,7 miljoner fat per dag under 2026 och att återhämtningen i Gulfregionen förskjuts till 2027.
Det är kombinationen som gör marknaden mycket känslig. Den reducerade produktionen tillsammans med fallande lager och begränsade transportvägar innebär att ytterligare störningar får större effekt.
Läs också: Aramco: Kriget har stoppat 2,6 miljarder fat olja. Realtid
Kan Ryssland få en större roll?
När utbudet från Mellanöstern minskar blir andra oljeproducenter viktigare.
Kina har, enligt Reuters, ökat sina köp av rysk olja för att kompensera för minskade leveranser från Mellanöstern. Reuters rapporterade i augusti att Sinopec, Kinas största raffinaderi, ökade inköpen av rysk olja från Fjärran östern.
Även Indien har blivit en viktig köpare. Reuters har samtidigt rapporterat att rabatten på rysk Uralsolja har krympt kraftigt när efterfrågan på rysk olja ökat i takt med störningarna i Mellanöstern.
Det betyder däremot inte att sanktionerna mot rysk olja är på väg att hävas. Så sent som i fredags skrev Donald Trump under en lag som ska göra det svårt för länder som väljer att handla sanktionerade varor från Ryssland.
Missa inte: Valet i Ryssland blir ett stresstest för krigsekonomin. Realtid
