Nitton myndigheter delar på ansvaret för att EU:s Rysslandssanktioner efterlevs i Sverige. Nu granskar Riksrevisionen om systemet fungerar. Resultatet väntas först i april 2027.
Riksrevisionen granskar Sveriges sanktioner mot Ryssland
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022 har EU beslutat om 21 sanktionspaket mot Ryssland och Belarus. Paketen binder samtliga medlemsstater och spänner över ett brett fält: frysning av tillgångar, handelsrestriktioner mot export och import, sanktioner mot transporter och tjänster samt förbud för EU-medborgare att engagera sig i ryska företag.
I Sverige berör regelverket flera departements ansvarsområden. Sammanlagt nitton statliga myndigheter har i dag någon form av utpekat ansvar för sanktionsarbetet, vilket enligt Riksrevisionen ställer stora krav på planering, samverkan och uppföljning.
Missa inte: Ryssarna hamstrar sedlar – mitt under digitala rubelns premiär. Realtid
Granskningen ska svara på om Sveriges genomförande av sanktionerna kopplade till den fullskaliga invasionen är effektivt.
”Vi vill ta reda på om regeringen säkerställt att myndigheternas uppdrag är tydligt definierade och om myndigheterna arbetar effektivt för att se till att sanktionerna efterlevs”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Tecken på systematiskt kringgående
Effekten av sanktionerna är samtidigt svår att läsa av. Rysslands ekonomi verkar ha påverkats negativt, bland annat genom minskade oljeinkomster.
Men det finns tecken på att vissa sanktioner kringgås systematiskt, skriver Riksrevisionen. Sanktionerade produkter hamnar i Ryssland via export till länder som Indien, Kazakstan och Turkiet.
Läs även: Trump till Zelenskyj: Sluta attackera rysk diesel. Dagens PS
Mönstret är känt sedan tidigare. Stora volymer slinker igenom via mellanhänder i tredjeland, och enskilda ärenden har lett till fällande domar i andra EU-länder.
Lägesbild från nio myndigheter
Granskningen ansluter till den myndighetsgemensamma lägesbild som Samverkansrådet för sanktionsefterlevnad presenterade i november 2025. Rådet inrättades i juni 2024 och består av Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Inspektionen för strategiska produkter, Kommerskollegium, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.
Missa inte: Ryssland massproducerar nya billiga vapen – med kinesiska delar. Realtid
Rapporten visade att den direkta exporten från Sverige till Ryssland minskade kraftigt mellan februari 2022 och september 2024. Samtidigt förekommer sannolikt en omfattande indirekt export via andra länder, i strid med EU:s handelssanktioner och på sätt som kan vara brottsliga. Misstankarna om konkreta överträdelser är få, men mörkertalet bedöms som stort.
Myndigheterna pekade särskilt ut risken att svenska koncerners dotterbolag utanför EU används som kanal vidare till Ryssland.
Frågan om lagföring har varit ett återkommande tema. Ny lagstiftning till följd av EU:s sanktionsbrottsdirektiv trädde i kraft i juni 2025 och ska enligt myndigheterna själva förbättra deras mandat och möjligheter att arbeta mer effektivt.
Rapport först 2027
Riksrevisionens granskning omfattar inte bara brottsbekämpningen utan hela kedjan, från regeringens styrning till myndigheternas tillsyn och uppföljning. Den sorterar under områdena försvar och samhällets krisberedskap, internationell samverkan, rikets styrelse och rättsväsendet.
Resultatet sammanställs i en rapport med planerad publicering i april 2027. Publiceringsdatumet är preliminärt.
