Olja in, krediter ut och ett finansbolag som kanske bara finns i ett kalkylark. Enligt Reuters har Iran köpt kinesiska varor för upp till 2,5 miljarder dollar det senaste året, bland annat militär utrustning, utan att betala via internationella banker.
Olja mot varor för miljarder – så håller Kina Iran vid liv
Iran har i flera år betalat för kinesiska importvaror med olja i stället för pengar. Det rapporterar Reuters, som har talat med två högt uppsatta iranska källor och tre andra personer med insyn i upplägget. Iransk råolja byts mot krediter som sedan används för att köpa varor från Kina.
Läs även: Kina är den nya storspelaren i spelet om oljan. Realtid
Enligt källorna har Iran det senaste året köpt varor för mellan 2 och 2,5 miljarder dollar på det här sättet. Det handlar bland annat om läkemedel, fordon och kommunikationsutrustning. Minst en gång ska upplägget också ha använts i samband med kontrakt om luftvärnsutrustning för flera miljoner dollar.
Tillverkarna har inte handlat direkt med Iran, och enligt nyhetsbyrån finns inget som tyder på att de har brutit mot sanktioner. Det har inte varit möjligt att bekräfta de enskilda affärerna.
Utanför bankkanalerna
Enligt en västlig tjänsteman och två andra källor har en köpare som agerar för det statliga kinesiska oljehandelsbolaget Zhuhai Zhenrong åtminstone fram till i år satt in hundratals miljoner dollar i månaden hos ett okänt kinesiskt finansbolag kallat ChuXin.
Insättningarna har gällt oljeköp från ett Hongkongregistrerat bolag med kopplingar till Irans statliga oljebolag NIOC.
Missa inte: Kampen om oljan: Kina pressar Ryssland och Iran. Realtid
Omkring 70 procent av pengarna går vidare till kinesiska bolag som bygger infrastruktur i Iran, något Wall Street Journal rapporterade redan i oktober i fjol. Resten hamnar i ett särskilt betalbolag, ett så kallat SPV, som inte har beskrivits tidigare.
Det förvaltas av ett bolag som agerar för Kinas handelsministerium och ett med band till Irans centralbank. När centralbanken ger en iransk importör klartecken meddelas den kinesiska sidan, som betalar leverantören.
Reuters har inte hittat ChuXin eller förvaltarbolagen i några kinesiska register. En källa säger att ChuXin kanske bara existerar i ett kalkylark.
”De vill ha trovärdig förnekelse”
Mekanismen ska ha funnits sedan åtminstone 2021 och användes först för läkemedel och covidvaccin. I takt med att USA har ökat trycket på bolag som gör affärer med Iran har den blivit allt viktigare.
Kina köpte mer än 80 procent av Irans utskeppade olja 2025, i snitt 1,4 miljoner fat per dag, enligt analysföretaget Kpler. Upplägget ger Peking tillgång till rabatterad olja och skyddar samtidigt kinesiska banker och exportörer från granskning.
Läs även: Tandlösa sanktioner? Så håller Iran oljan flödande. Dagens PS
Kinas utrikesministerium säger till Reuters att det inte känner till upplägget och att landet motsätter sig ensidiga sanktioner som saknar stöd i FN:s säkerhetsråd.
Andrea Ghiselli, lektor i internationell politik vid University of Exeter, menar att Kina vill visa att landet inte låter sig tvingas av hot om sekundära sanktioner. Samtidigt vill Peking inte riskera att kinesiska banker stängs ute från det internationella finanssystemet.
”De vill ha trovärdig förnekelse”, säger han.
Blockaden skapar osäkerhet
I augusti skärpte USA tonen ytterligare. Finansminister Scott Bessent varnade för att den som hjälper Iran att tvätta pengar kommer att stängas ute från dollarsystemet, skriver TV4.
Missa inte: Expert om toppmötet: Då skulle Kina överge Iran. E55
Hur den amerikanska marinblockaden påverkar bytesaffärerna är oklart. Sedan blockaden återinfördes den 14 juli har ingen iransk råoljelast tagit sig genom Hormuzsundet till Kina. Kinas import av iransk olja har fallit med 48 procent sedan kriget började, enligt The National.
