När relationerna mellan USA och Europa försämras ser Kina sin chans. Men experter varnar för att västländer som vänder sig till Beijing missar en viktig poäng: Kina har inte förändrats.
Experterna varnar: Västs splittring är Kinas stora chans
Medierapporteringen hittills under 2026 har dominerats av Donald Trumps utspel om Grönland och den efterföljande turbulensen kring Natos framtid.
Det är spelar USA:s största globala rival Kina rakt i händerna, menar Anna Michalski, professor vid Uppsala universitet, i en intervju med Tidningen Näringslivet.
”Det är precis en sådan utveckling som Kina vill se. Kina känner sig stärkt i sin roll som stormakt och att man får det erkännandet som man tycker att man förtjänar”, säger hon.
Missa inte: Kinas dansande robotar väcker frågor om framtidens industri. Realtid
Västledare närmar sig Kina
Under de senaste månaderna har en rad västliga ledare vallfärdat till Beijing.
Bland besökarna märks Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Finlands statsminister Petteri Orpo, Kanadas premiärminister Mark Carney och Frankrikes president Emmanuel Macron.
Kina passar på att framställa sig som en stabil och regelbaserad handelsmakt. En kontrast mot det kaos som Trump skapar.
Läs även: Kina upprört av japanska uttalanden – sätter press. Dagens PS
Men Michalski uppmanar till försiktighet. Den kinesiska ekonomiska modellen är fortfarande helt exportbaserad och staten och kommunistpartiets intressen trumfar alltid ekonomiska hänsyn.
Europeiska företag möter fortsatt omfattande restriktioner på den kinesiska marknaden, och Kinas användning av formella och informella handelssanktioner mot länder som inte faller i smaken har enligt professorn ökat kraftigt under 2025. Inte minst genom landets dominans över kritiska råvaror och mineraler.
”Man får inte glömma att Kina inte har ändrat någonting”, konstaterar Michalski.
Frontlinjen är intern i det nya kalla kriget
Splittringen inom väst är ett tema som också analyseras av den brittiske statsvetaren Philip Cunliffe. Han menar att det nya kalla krigets viktigaste ideologiska frontlinje inte går mellan öst och väst, utan inom väst självt, mellan ett populistiskt-demokratiskt USA under Trump och ett liberalt-teknokratiskt EU. Det skriver han i Unherd.
Missa inte: AI-hotet som analytikerna inte vill räkna på. Realtid
När J.D. Vance i februari attackerade europeiska länder för bristande yttrandefrihet och demokratiska brister använde han, enligt Cunliffe, samma retorik som amerikanska ledare tidigare riktade mot Sovjetblocket.
Resultatet är en transatlantisk ideologisk kyliga som Kina kan utnyttja.
”Smart” auktoritarianism har löst Kinas dilemma
Till detta kommer frågan om Kinas långsiktiga kapacitet.
I en analys från Chatham House beskriver forskaren Jennifer Lind hur Kina genom vad hon kallar ”smart authoritarianism”, en kombination av politisk kontroll och selektiv ekonomisk öppenhet, har lyckats lösa det dilemma som traditionellt bromsat auktoritära staters innovationskraft.
Läs även: Trots Trump: Rekord för ny energi 2025. Dagens PS
Kina rankas nu bland världens tio mest innovativa ekonomier och är ledande eller snabbt ikapptagande inom elbilar, AI, kvantteknik och försvarsrelaterad teknologi.
”Västliga observatörer har varit sena att uppdatera sin bild av Kina som en kopierare av västerländsk teknologi”, skriver Lind, och varnar för att en samordnad respons från USA, Europa och allierade i Asien är nödvändig.
Kina styrs inte av marknadsekonomi
Sammantaget målar experterna upp en bild av ett Kina som metodiskt utnyttjar varje spricka i den västliga alliansen, utan att för den skull ha blivit en mer öppen eller förutsägbar partner.
Missa inte: Kinas oljelager växer i rekordtakt – så påverkas bensinpriset. Realtid
Anna Michalski vid Uppsala universitet sammanfattar utmaningen:
”Att tänka att den kinesiska regimen agerar utifrån en marknadsorienterad teori skulle vara ett missförstånd. Det överordnade är säkerhetstänket och ekonomin är underordnad”.
