Argentina vill bli en av världens tio största kopparproducenter. Miljardinvesteringar från bolag som BHP, Lundin Mining och Glencore strömmar in, men miljöprotester, glaciärlagar och provinsiell splittring hotar att bromsa landets gruvboom.
Landet siktar på att bli världens nästa stora kopparjätte
Argentina har inte producerat koppar i industriell skala sedan Alumbrera-gruvan stängde 2018.
Missa inte: Här byggs världens första gruva med AI och robotar. Realtid
Men nu pekar landets pipeline av projekt mot en potentiell position i topp tio globalt till 2035, driven av reformer under president Javier Milei och en global kapplöpning om kritiska råvaror, skriver Mining.com.
Koppar dominerar Argentinas investeringspipeline och svarar för ungefär 42 miljarder dollar av landets totalt beräknade 62,7 miljarder dollar i planerade gruvbetingade investeringar.
Gruvminister Luis Lucero har sagt att målet är att inom tio år exportera koppar till ett värde av över 200 miljarder kronor.
Bakom satsningen ligger det statliga investeringsprogrammet RIGI, som erbjuder 30-årig skatte-, tull- och valutastabilitet för kvalificerade projekt på minst 200 miljoner dollar.
Programmet har hittills godkänt tio projekt värda totalt 25,5 miljarder dollar.
Jätteprojekt i kön
Bland de stora satsningarna finns Vicuña-projektet i Anderna, ett joint venture mellan svenska Lundin Mining och BHP som beskrivs som ett av världens tio största kopparfynd, med en potential fem gånger större än tidigare beräknat.
Projektet möter dock motstånd: Argentinas glaciärlag förbjuder gruvdrift i känsliga höghöjdsområden, och miljöorganisationer hävdar att bolaget redan brutit mot lagen.
Läs även: Lundin Mining: Argentinas glaciärlag reformeras. Dagens PS
McEwen Coppers Los Azules-projekt är under finansieringsförhandlingar med globala långivare om cirka 4 miljarder dollar, medan First Quantum Minerals diskuterar byggnationsstart för det 3,5 miljarder dollar stora Taca Taca-projektet.
Glencore söker RIGI-förmåner för sina projekt El Pachon och Agua Rica, med kombinerade investeringar på över 13 miljarder dollar.
Miljöprotester och vattenfrågor
Mileis avregleringsagenda möter kraftigt motstånd. Argentinas kongress godkände en lag som öppnar känsliga höghöjdsregioner för gruvdrift med röstsiffrorna 137–111, vilket utlöste varningar om vattensäkerhet från miljöforskare. Tusentals har demonstrerat under parollen ”vatten är inte till salu”.
Missa inte: Bolidens mardröm: Produktionen rasar – miljardförluster väntar. Realtid
Oron är inte ogrundad. Anderna är en avgörande källa till sötvatten i en av världens mest extrema miljöer, något som också diskuteras i samband med Vicuña-projektet på 5 000 meters höjd.
Provinsiell splittring avgör
Experter betonar att Argentinas federala struktur gör varje projekt unikt.
Gruvbolag som behandlar Argentina som en enda jurisdiktion misslyckas ofta, i praktiken formas ett projekts ekonomi av både federala regler och provinsiella villkor, inklusive tillstånd, vattentillgång, royalties och lokalpolitik.
Läs även: Konstgjord kopparbrist – Trumps tullar orsakar obalans. Dagens PS
Den geopolitiska dimensionen är tydlig. Argentina attraherar kapital från väst, men kinesiska bolag som Ganfeng är fortsatt djupt förankrade i landets litiumprojekt.
Det påminner om den bredare konkurrensen om kritiska råvaror som också driver på USA:s intresse för koppar, exemplifierat av Demokratiska Republiken Kongo femfaldigade kopparleveranser till amerikanska köpare och autonoma gruvprojekt i Utah.
