Kronan svagare, högre räntor

Fortsatt osäkerhet om devalvering i Lettland var ett av skälen.

Samtidigt steg räntorna.

– Baltikum-effekten finns fortfarande, det råder det ingen tvivel om. Både för den svenska kronan och de öst- och centraleuropeiska valutorna, säger Lars Christensen, chefsanalytiker på Danske Bank i Köpenhamn, till TT.

Måndagens nya statistik från SCB visade också på ett ras i den svenska exporten. Mätt i fasta priser föll den med 21,4 procent i volym under årets första kvartal.

– Att det skulle vara svaga siffror visste vi, så det här är ingen överraskning, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.

Verkstadsvaror föll med 29 procent i volym. Värst var nedgången för vägfordon och personbilar, ned med 56 respektive 62 procent. Mineralvaror föll med 37 procent i volym, inklusive ett ras för stålexporten med 46 procent.

– Marknaden har redan sett att fjärde kvartalet i fjol och första i år är kass. Det vi tittar på nu är orderingången, marknaden tittar framåt, säger Winsth.

Tioårig statsobligation: 3,74 procent (3,72).

Tvåårig statsobligation: 1,39 procent (1,30).

Euro: 10:91 kronor (10:87).

Dollar: 7:88 kronor (7:77).

TCW-index: 143,85 (142,70).

Siffrorna inom parentes anger räntor och valutor vid stängningen föregående handelsdag. Ju lägre TCW-index, desto starkare krona.