Kritik mot Riksbankens räntesänkning: "Svårt att förstå"

”Råder stor osäkerhet”

Riksbankschef Erik Thedéen erkände själv att stor osäkerhet råder.

”Det är färdigsänkt. Det är vår bästa bedömning. Men det råder stor osäkerhet kring det”, säger han enligt Dagens Nyheter.

Bakgrunden till räntesänkningen är främst den svaga arbetsmarknaden och att konjunkturåterhämtningen dröjer. Detta motiverar enligt Riksbanken stöd till ekonomin – trots den förhöjda inflationen.

Ekonomer kritiserar tidig räntesänkning

Flera bedömare menar att Riksbanken borde ha väntat med sänkningen. Spector anser att det rimliga hade varit att vänta in fler bekräftelser på att inflationsprognoserna faktiskt slår in.

”Jag tycker att man underskattar pristrycket i ekonomin och inte minst att löneökningstakten i näringslivet nästan är dubbelt så hög som under åren med låg inflation. Jag tror att inflationen kommer att bli högre än vad Riksbanken bedömer”, säger hon enligt DI.

Även Nordeas (börskurs Nordea) chefsekonom Annika Winsth anser att Riksbanken borde ha lämnat räntan oförändrad.

”Vi har en väldigt expansiv finanspolitik och en penningpolitik som är lite mer expansiv än vad den har varit, och vi har redan en konjunkturåterhämtning. Då finns det en risk att man behöver höja räntan lite tidigare igen”, säger hon enligt samma tidning.

Dubbelstimulans skapar oro för överhettning

Den kraftiga kombinationen av lägre ränta och stora skattesänkningar skapar vad som beskrivs som en ”dubbelstimulans” inför nästa år, enligt Dagens Industris Viktor Munkhammar.

Av regeringens 80 miljarder kronor i utgifter är knappa 50 miljarder av karaktären ”rakt ner i hushållens plånböcker”.

”Om denna dubbelstimulans inte snart vänder konjunkturen måste det ses som tecken på djupa problem i Sveriges tillväxtmodell”, skriver Dagens Nyheters Carl Johan von Seth.

Han menar att förutsättningarna för återhämtning funnits ett tag – och att så mycket bättre villkor för en konjunkturuppgång än nuvarande knappt kan erhållas.

Inflationsrisker högre än Riksbanken tror

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, beskriver beslutet som överraskande.

”Det framstår som rätt sent att sänka räntan nu men uppenbarligen är Riksbanken mer oroliga för konjunkturen än vad vi är”, säger han till EFN.

Spector pekar på att pristrycket inte är helt under kontroll.

”Prisplanerna har vänt ned, men de vänder ned för att konjunkturen har varit svagare än förväntat. Nu får hushållen mer pengar via finanspolitiken och räntesänkningar i juni och september. Min gissning är att prisplanerna kommer att vända upp igen”, säger hon enligt DI.

Kronan stärks trots sänkning

Trots räntesänkningen tolkade marknaderna beskedet som mer restriktivt än väntat. Riksbankens uppdaterade ränteprognos visar att räntan ligger oförändrad till tredje kvartalet 2026, för att sedan möjligen höjas till 2 procent under 2027.

Kronan stärktes några ören mot både dollarn och euron efter beskedet, medan långa marknadsräntor steg. Stockholmsbörsen reagerade positivt med en uppgång på 0,9 procent, enligt Dagens Nyheter.

Flera storbanker har redan börjat justera sina prognoser. Swedbank (börskurs Swedbank), som tidigare hade en ytterligare sänkning i sin prognos, tog bort den efter Riksbankens signaler om att det är ”färdigsänkt”.

Riksbanken ifrågasätts

Riksbanken har många gånger tidigare haft fel i sina ränteprognoser, påpekar Svenska Dagbladets Johan Carlström.

Senast spådde banken nollränta i flera år framöver innan den tvärtom började höja räntan till 4 procent efter pandemin.

Handelsbanken (börskurs Handelsbanken) och Nordea spår redan räntehöjningar under 2027, från dagens 1,75 procent till antingen 2 eller 2,50 procent.