KI kan tvingas sänka prognoser

– De prognoser vi presenterade i januari skulle nog behöva skruvas ned med några tiondelar, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Urban Hansson Brusewitz.

Internationellt är det framför allt USA som mattats ytterligare.

– Framåtblickande indikatorer i landet som index för inköpscheferna eller konsumentförtroendet har fallit mer än väntat, säger Hansson Brusewitz men anger att detta delvis motverkas av amerikanska centralbankens sänkta styrränta och president George Bushs ekonomiska stimulanspaket.

Konjunkturinstitutet har redan i januari framlagt ett ”värstafallsscenario” som innebär att utvecklingen i USA blir väsentligt sämre än väntat drivet av en förvärrad bostadsmarknad. Då kan prisfallen på bostäder i USA tillta, och en förstärkning ske av den oro på finansmarknaderna som inleddes under senhösten 2007. I det scenariot faller huspriserna i USA med upp till 30 procent på ganska kort tid.

– Det skulle få väsentliga effekter även på den svenska ekonomin, säger Urban Hansson Brusewitz. Det behöver inte få direkta effekter för de svenska huspriserna, men vi skulle enligt honom drabbas av en försvagad efterfrågan från omvärlden. Som det ser ut just nu är detta scenario mindre sannolikt.

I januari trodde institutet att ekonomin i USA skulle växa med 1,9 procent i år och i Västeuropa (”euroländerna”) med 2,0 procent. Institutets nya, officiella prognos presenteras inom någon månad.

Den avmattning Urban Hansson Brusewitz observerat i den ystra floden av ekonomisk statistik, innebär att konjunkturen ligger något under den trend som konjunkturinstitutet räknade med enligt sina prognoser i januari. Någon djup depression ser det i dagsläget inte ut att bli.

– Vi ser en avmattning av konjunkturen, även om det enligt huvudscenariot inte kommer att bli något drastiskt med en markant lågkonjunktur i år eller nästa år, säger han.

Av den arbetsföra delen av befolkningen i Sverige är i dagsläget 6 procent arbetslösa. Där har konjunkturinstitutet tidigare räknat med en minskning i år, vilket skulle innebära en god konjunktur. Men även där har osäkerheten ökat.

– Indikatorerna är lite svajigare, säger Urban Hansson Brusewitz och pekar på arbetskraftsundersökningen.

– De svenska företagen är fortfarande något expansiva i sina anställningsplaner, men de planerade nyanställningarna är betydligt mindre än förr, säger han och betraktar det nu som osäkert att arbetslösheten kommer att sjunka i år.

Konjunkturinstitutet har tidigare räknat med att arbetslösheten faller från 6,1 procent i fjol till 5,6 procent i år.

– Nu är det osäkert om det blir så, eller om det blir en minskning över huvud taget, säger Urban Hansson Brusewitz.

En sämre svensk konjunktur innebär även att de svenska statsfinanserna försämras. Konjunkturinstitutet räknar med en minskning på 20 miljarder kronor i det statliga budgetöverskottet nästa år, utöver effekterna av budgetpropositionen. Men det är ingen ko på isen ändå.

– De svenska statsfinanserna är oerhört starka med överskott i statsbudgeten på 100 miljarder kronor, säger Urban Hansson Brusewitz.

Vad gäller räntorna har konjunkturinstitutet tidigare räknat med att Riksbanken skulle behöva höja sin styrränta en gång till i slutet på detta år, från 4,25 procent upp till 4,5. Med en avmattad konjunktur är nu frågan om denna höjning kommer att bli av.

– Men styrräntan kommer att behöva hållas kvar på minst 4,25 procent i alla fall, för att hålla inflationen i schack nästa år, säger Urban Hansson Brusewitz. Inflationen stiger för närvarande på grund av höjda råvarupriser internationellt. Det gäller främst priser på livsmedel och energi.

– Råvarupriserna kan fortsätta stiga fram till slutet av detta år, men fortsätter prisökningen därefter behöver Riksbanken strama åt ytterligare genom höjd styrränta. Det är inte sannolikt, men det kan inte uteslutas, säger prognoschefen. Om konjunkturen då redan är försvagad, kan det få ytterligare negativa effekter för den svenska ekonomin.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se