Katrina dyrare

– Katrina är by far störst hittills, säger Göran Thorstensson, vd på återförsäkringsbolaget Sirius i Stockholm.

De fulla konsekvenserna av jordbävningskatastrofen i Japan är fortfarande svåra att bedöma. Det går inte att säga något säkert om skadornas omfattning, men det handlar om mycket stora belopp – för samhället, för försäkringsbolgen och för de multinationella företag som försäkrar försäkringsbolagen.

– Det är klart att alla stora återförsäkrings-bolag har en mycket stor skada här. Det står bortom allt tvivel, säger Göran Thorstensson.

Hos Sirius liksom hos branschjättar som Munich Re och Swiss Re, vars aktier nu faller på världens börser, räknar man nu på hur katastrofen i Japan slår mot de försäkrings-bolag som i sin tur återförsäkrat sig för att klara att betala för skadorna vid större katastrofer.

Humanitärt står Japan inför en av de värsta naturkatastroferna någonsin. Ekonomiskt stannar kostnaderna för jordbävningen och tsunamin på mer än 100 miljarder dollar, enligt de experter på analysbolaget Eqecat som hjälper försäkringsbolagen att räkna på det som just hänt.

För försäkringsbolagen ser det också illa ut, men inte lika illa som när orkanen Katrina drabbade USA:s sydkust 2005.

Ännu har inget rubbat bilden av att naturkatastrofer i USA blir dyrare – också jämfört med välutvecklade länder som Japan. För försäkrings- och för återförsäkringsbolagen blir Japan 2011 inte värre än USA 2005.

Det beror på att de ekonomiska skadorna i stor utsträckning gäller järnväg, vägar och annan statlig infrastruktur som staten inte försäkrat i privata försäkringsbolag. I USA finns inte lika mycket, lika tät och lika dyr infrastruktur. Det menar Gordon Woo som är katastrofexpert hos RMS, en annan av försäkringsbolagens tongivande analysjättar.

USA:s ekonomi är tre gånger större än Japans sett till BNP, 12.000 miljarder dollar jämfört med 4.000. USA har mer än dubbelt så många invånare som Japan. Det finns helt enkelt mer att försäkra i USA.

Men medan Katrina drabbade omkring fem miljoner amerikaner är nu tolv miljoner japaner berörda, enligt experterna på Eqecat. Ekonomiska skador på 100 miljarder dollar innebär 2,5 procent av BNP för Japan. Katrina kostade bara en procent av BNP.

– Den här jordbävningen får mycket större ekonomiska konsekvenser för japanerna än Katrina fick för amerikanerna. Men japanerna får bara omkring tio procent av skadorna tillbaka från försäkringsbolagen, säger säger Thomas Larsen, vice vd och senior expert på Eqecat.

Japaner är inte lika väl försäkrade som amerikaner. När japanska Kobe drabbades av en jordbävning 1995 stannade de ekonomiska skadorna på 150 miljarder dollar i dagens penningvärde. Bara nio miljarder dollar täcktes av privata försäkringar.

– Det är kulturellt. Vi har sett tidigare att japaner och japanska företag inte köper så mycket försäkringar. Det handlar om gemensamma värderingar att ta hand om varandra snarare än att lita till finansiella institutioner. Japan är mer socialistiskt än USA, säger Thomas Larsen på Eqecat.

Jordbävningen drabbade främst Japans norra delar. Här är samhället inte lika samman-packat som kring Tokyo. En orkan som Katrina drabbar också större landområden än en flodvåg.

– Tsunamin orsakade värre skador än själva jordbävningen, men drabbade främst en smal remsa längs kusten. Längre inåt land är skadorna jämförelsevis mindre. En så här stor jordbävning närmare Tokyo skulle få mycket värre följder, säger Gordon Woo som är riskprofessor hos RMS.

Tsunamin drabbade två miljoner japaner, de flesta kan inte räkna med att få hjälp genom försäkringsbolagen.

– Bara en mycket liten del av skadorna från tsunamin kommer att täckas av försäkringsbolagen, säger Larsen på Eqecat.

Oviljan att försäkra sig gäller också japanska försäkringsbolag, som inte alltid är återförsäkrade i lika hög utsträckning som i USA, enligt RMS. Det återstår att se. Marknaden kommer att justera aktiekurserna för de globala återförsäkringsbolagen i takt med att de kan svara på exakt vilket ansvar de har.

I en första bedömning ser försäkringsbolagen ut att få ersätta 15-35 miljarder dollar, uppemot 220 miljarder kronor.

Den uppskattningen gjorde analytiker hos branschens tredje auktoritet, amerikanska AIR Worldwide, under söndagen. Siffran är en prognos med hög osäkerhet. Dessutom har AIR inte tagit med kostnaderna för tsunamin, utan bara för jordbävningen. Flodvågor, eldsvådor och kärnkraftsolyckor försäkras ofta separat. Och kärnkraft är ett eget kapitel.

Energibolagen och staten står risken för de skräckscenarier som nu utspelas i flera reaktorer.

– De privata försäkringsbolagen säljer inte försäkringar mot kärnkraftsolyckor eftersom villkoren är så otydliga, säger Larsen på Eqecat.

Thomas Larsen tycker att 35 miljarder dollar låter högt räknat för vad försäkringsbolagen nu måste betala i Japan.

Men även om skadorna skulle växa till det dubbla så skulle det inte bli dyrare än Katrina, som landade på 75 miljarder dollar i försäkrad skada i dagens penningvärde.

Katrina räknas som den största enskilda försäkringsskadan i världen någonsin. Terrorattentaten i New York 2001 var till exempel avsevärt mindre, omkring 25-30 miljarder dollar.

Större humanitära katastrofer i mindre välutvecklade delar av världen som jordbävningen i Haiti där över 220.000 människor dog kostade som jämförelse bara ett par hundra miljoner dollar för försäkringsbolagen.

Ändå innebär katastrofen i Japan på sikt att vanliga försäkringar för konsumenter och företag blir dyrare.

2010 blev ett bottenår för försäkringsbranschen med 950 naturkatastrofer enligt återförsäkringsjätten Munich Re.

2011 har börjat rekordilla med bland annat översvämningarna i Australien i januari och jordbävningen i Christchurch i Nya Zeeland nyligen.

– Det har varit ett antal stora skador redan under första kvartalet i år. Det här kommer naturligtvis att påverka. En inte alltför vild gissning är det blir ett slut på den försvagning av återföräkringspremier som varit. Det kommer bli dyrare, säger Göran Thorstensson på Sirius.