Dagens unga anklagas för att välja bort klassiska dygder som sparsamhet och flit – för att istället tjäna en snabb hacka. Det kan finnas en förklaring till det.
Gen Z vill tjäna snabba pengar – men det är inte deras eget fel
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 28 nov. 2025Publicerad: 28 nov. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Generation Z får ofta kritik för bristande arbetsmoral, ökad konsumtion och ett växande intresse för spekulativa tillgångar.
Ny forskning pekar dock på att dessa beteenden till stor del formas av den ekonomiska verkligheten de lever i snarare än av andra värderingar.
När möjligheten att äga en bostad ser avlägsen ut blir unga vuxna mer benägna att ta finansiella risker och mindre motiverade att satsa på traditionella karriärvägar, skriver kolumnisten John Burn-Murdoch i Financial Times.
Letar efter snabb avkastning
En studie från University of Chicago och Northwestern University visar att unga amerikaner som inte ser någon realistisk möjlighet att spara ihop till bostadsköp i närtid i högre grad söker snabba avkastningar och lägger mer av sin inkomst på nöjen.
Bland dessa individer syns tydligare mönster av kryptoinvesteringar, risktagande och minskat engagemang i arbetslivet.
De som däremot har en chans att ta sig in på bostadsmarknaden uppvisar motsatt beteende: högre arbetsinsats, mer sparande och större försiktighet.
ANNONS
Senaste nytt
Kontantinsatsen det stora problemet
ANNONS
Liknande mönster framträder i Storbritannien. Unga hyresgäster som ser ägande som avlägset använder i större utsträckning riskfyllda spel och investeringstjänster.
För många är det inte lönen som är hindret, utan kravet på en stor kontantinsats.
När gapet mellan inkomster och bostadspriser växer förlorar arbetsinsatser och sparstrategier sitt syfte i deras ögon, menar Burn-Murdoch.
Beroende av föräldrarna
Forskarna hävdar att sambandet mellan svårare att få bostad och ekonomiskt beteende är orsakssamband snarare än enbart korrelation.
När utsikterna att äga en bostad försämras över tid växlar unga i allt högre grad över till beteenden som speglar uppgivenhet eller en känsla av att traditionella ekonomiska strategier inte räcker.
Denna utveckling förstärks av att allt fler förstagångsköpare i dag är beroende av föräldrars ekonomiska stöd, något som ytterligare försvagar tron på att hårt arbete är tillräckligt, skriver New York Times.
Vill stärka finansiell kunskap
ANNONS
Konsekvenserna kan bli stora. Ökade riskbeteenden bland unga kan leda till finansiell sårbarhet, samtidigt som arbetsmarknaden påverkas när motivationen att avancera minskar.
Forskningen pekar därför på behovet av att få bukt med bostadskrisen samt att stärka den finansiella kunskapen hos yngre generationer.
Läs mer: Höga elpriser hotar Europas industri – tappar i konkurrensen. Dagens PS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS