Om 14 år kommer världen att behöva dubbelt så mycket av den omtvistade metallen. Sverige har stora fyndigheter, men den bryts inte alls här.
Efterfrågan på metallen dubblas: Finns i Sverige men bryts inte
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 13 nov. 2025Publicerad: 13 nov. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Vi använder metallen själva och planerar att använda mer. I stora delar av världen ska den ge energi till datacenter och teknikfabriker vid sidan av sol-, vind- och vattenkraft.
Men trots det har vi, av miljöskäl, haft ett förbud mot att bryta metallen i Sverige. Det förbudet har regeringen precis avskaffat. Nu kvartstår ett kommunalt veto som det sista hindret för att börja bryta svenskt uran.
Skiftet skulle, om det blir av, ha utmärkt timing. Förväntningarna är nämligen att efterfrågan på uran ska dubblas inom 15 år. Det skulle alltså inte vara någon brist på tagare på den radioaktiva metallen om den bryts i Sverige.
Kärnkraftsboom kräver metallen
Den globala kärnkraftsboomen är redan ett faktum. Enligt World Nuclear Association väntas efterfrågan på uran öka med närmare 30 procent till 2030, och mer än fördubblas till 2040. Bakgrunden är att allt fler länder återupptar eller utökar sina kärnenergiprogram för att nå nettonollutsläpp och säkra sin elförsörjning.
Den ökade optimismen gäller inte bara Asien. I Europa ses nu flera länder som tidigare planerat avvecklingar, däribland Tyskland och Belgien, om sina beslut.
Samtidigt driver intresset för små modulära reaktorer, SMR, på utvecklingen ytterligare. De nya minikraftverken kräver mindre yta, lägre investeringar och kan byggas snabbare än traditionella reaktorer.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Strategiskt läge för Sverige
Men medan efterfrågan rusar är utbudet snävt. Enligt WNA tar det ofta mellan 10 och 20 år från fynd till färdig gruva. Befintliga gruvor räcker för nuvarande behov, men efter 2030 väntas tillgången halveras om inga nya gruvor öppnas.
Det skapar en kapplöpning om nya projekt, där länder med outnyttjade fyndigheter, som Sverige, står väl placerade.
För en råvaruexporterande ekonomi kan uran bli en strategisk tillgång. Frågan är hur snabbt opinionen svänger. Uran är inte vilken metall som helst, och vägen från beslut till brytning är lång. Men om världen ska fördubbla sin kärnkraft till 2040, lär ingen kunna stå helt utanför den nya uranfebern.
EU håller nyckeln till Sveriges uran
Sverige öppnar för uranbrytning igen 2026, men vägen mot självförsörjning styrs till stor del från Bryssel. Enligt Euratom-fördraget, som Sverige anslöt sig till på 90-talet, måste all handel med kärnbränsle godkännas av EU:s försörjningsbyrå. I teorin har man förköpsrätt på allt uran som bryts inom unionen.
Trots detta kan Sverige behålla sitt eget uran, så länge EU:s regler följs. Men eftersom landet saknar anrikningskapacitet förblir det svenska kärnbränslet beroende av andra länder.
Flera bolag lobbar för och förbereder sig för att bryta uran i Sverige. Lokalt protesterar man mot planerna och än så länge sätter det kommunala vetot stopp, trots det hävda förbudet.
ANNONS
Framtiden för svenskt uran är ännu inte skriven, men marknaden hoppas helt klart på att vi ska ta upp den radioaktiva metallen ur vår jord.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist redaktionschef på Dagens PS och en nyfiken ekonomijournalist som bevakar råvarumarknaden och makroekonomin. Tips och kommentarer på det jag har skrivit mottages med öppna armar.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS