Fredagsmorgonens mest lästa text på Telegraph.co.uk är en artikel om att europeiska banker hamnar i strålkastarljuset till följd av att Baltikumkrisen nu slår mot Sverige.
Borgs utspel skapar oro i Europeiska banker


Det är Anders Borgs uttalanden om att den svenska staten står redo att köpa andelar i inhemska banker om baltiska stater kollapsar som ökat oron för västeuropeiska banker i stort.
En färsk analys från Danske Bank, som den engelska tidningen tagit del av, målar upp ett dystert värsta scenario för västeuropeiska banker.
Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Finans och Försäkring som skickas ut varje måndag.
– Risken för farsot är stor. Ingen trodde Island skulle starta en kris i Ungern förra året, men så skedde och samma sak kan hända igen, säger Lars Christensen, östeuropaexpert på Danske Bank, till Telegraph.
En rad västeuropeiska banker har exponering mot länder i det forna kommunistblocket och kan därmed möta liknande scenario som svenska banker riskerar att möta i Baltikum, till följd av ökade kreditförluster.
Sammanlagt har västeuropeiska banker lånat ut 1,6 tusen miljarder dollar till länder i det forna kommunistblocket, skriver Telegraph.
Värst drabbat är Österrike som har lånat ut 246 miljarder dollar i centraleuropa, Balkan och Ukraina. Det motsvarar 70 procent av landets BNP.
Svenska banker, primärt SEB och Swedbank, har sammanlagt lånat ut 75 miljarder dollar i Baltikum. Det motsvarar dock enbart 22 procent av BNP.
Danske Bank påpekar dock att olika länder är olika riskfyllda och att Polen och Tjeckien har lägst risk. Med hänsyn taget till detta kan Österrike förlora 11 procent av BNP, Sverige sex procent, Belgien 3,6 procent, Holland 2,3 procent och Italen 1,6 procent av BNP i ett värsta scenario.
I Sveriges fall framhäver tidningen problemet med övervärderade valutor i baltstaterna, valutor som är bundna till euron. Detta i kombination med lån tagna i euro och schweiziska franc, gör att läget där har vissa likheter med de problem Argentina mötte 2001. Där valde man att lösa problemet genom att skriva om alla dollarlån till pesos.
Det medförde en ”70-procentig ”haircut” för utländska kreditgivare”, skriver Telegraph även.



