Biltullarna 70 miljoner dyrare än regeringen tror

– Det är oerhört tacksamt att få den här tiden när man inte är beroende av att vara i produktion. Det underlättar ju förändringsprocessen. Det är inget snack om den saken. Det blir ju mycket enklare för oss att göra det.

Johan Westman är tekniskt ansvarig för systemet hos IBM. Han är stolt över att IBM byggde hela systemet på nio månader inför Stockholmsförsöket 2005. Den här gången har IBM haft ett år på sig. Transpondrarna behövs inte längre. Bilisterna får lite mer tid på sig att betala. Men IBM hade klarat förändringarna även utan uppehållet.

– Vi kan hantera ändringarna medan systemet används såklart. Att göra förändringsarbetet när det står stilla är ju betydligt enklare, säger Johan Westman.

Johan Westman berättar att kamerorna måste kalibreras för att välja ut rätt bilder, eftersom de varit avstängda. Transpondrarna behövs inte, utom för Lidingöborna. 30-minutersregeln innebär att två passager matchas, vilket blir bättre med transponder. Sådana undantag orsakar arbete. Tidsfristen och sättet att betala har ändrats. Det är svårt att få systemet att fungera med Seven Eleven, Pressbyrån och Skatteverket. Sedan början av januari har systemet varit i full gång och testats. Vägverket betalar för förändringarna och för torrsimmet.

Realtid.se har räknat ihop vad IBM fakturerat hittills i år. Kamerorna är igång, men ingen bilist betalar. Ändå kostar IBM motsvarande 426 miljoner kronor för hela året.

– Det kan nog stämma. Regeringen och riksdagen har ju ändrat förutsättningarna för oss, säger Lars-Olov Lissel på Vägverket.

Kostnaderna för 2007 väntas bli 475 miljoner kronor. Vägverkets budget för trängselskatten är 445 miljoner. Andra myndigheter kostar 30 miljoner.

Intäkterna till Skatteverket beräknar regeringen 308 miljoner för 2007. Förlusten skulle alltså bli 167 miljoner.

Men IBM fakturerar 426 miljoner. I budgeten får IBM 355 miljoner. Förlusten blir då 238 miljoner, 71 miljoner mer än planerat.

Utan uppehållet hade förändringarna ändå behövts. Men skattebetalarna hade sluppit den halva av notan från IBM som består av drift, kundtjänst och betalningar. Det är 291 miljoner enligt budgeten, men ser alltså ut att bli mer i verkligheten.

Avtalet mellan Vägverket och IBM är från 2004 men kan förlängas till 2011.

Vad händer när det kostar mer än avtalet medger?

– Det gör det inte. Det kan jag lova att vi inte gör, säger Lars-Olov Lissel.

Det finns en regel i avtalet som ger IBM en femtedel av alla kostnadsbesparingar, oavsett vem som föreslår förbättringen. IBM får var femte krona som sparas.

– Det måstet ju finnas incitament för IBM att föreslå förbättringar.

Realtid.se har räknat ihop kostnaderna i avtalet. Utan kundtjänst blir det 284 miljoner kronor per år. Med det dyraste scenariot kostar kundtjänsten ensam 277 miljoner.

Men Johan Westman på IBM imponeras av att stockholmarna inte behöver så mycket hjälp på telefon som Londonborna. I våras behövdes mindre hjälp, eftersom ingen betalade trängselskatt. Trots det är Manpower och Proffice, som bemannar kundtjänsten, uppe i 190 personer idag.

Innan det börjat?

– Ja, så många behöver vi inte på sikt. Vägverket tar över ansvaret för kundtjänsten nästa år. Vi hoppas minska till 70 personer, säger Lars-Olov Lissel.

Lars-Olov Lissel hoppas också förenkla betalningarna. Autogiro är billigast, men det går också att betala hos Seven Eleven och Pressbyrån, som ägs av norska Reitan.

– Reitan är ju den absolut dyraste kanalen. Men med det lagförslag som förmodligen kommer att träda ikraft från årsskiftet får vi en transaktion för en hel månad, istället för en transaktion per dag. Det gör en oerhörd skillnad i kostnader.

Alla inser att det är opraktiskt att betala varje dag. Varför blev det så ändå?

– Skatteverket är inte en flexibel organisation. En punktskatt ska betalas i samma stund den uppstår. De kunde tänka sig att lämna tre dagars respit, så att folk hann betala. Sedan blev det fem dagar, som ändrades till fjorton dagar. Betalningen sker löpande, varje dag. Men nu har politikerna insett det orimliga, säger Lars-Olov Lissel.

IBM är stolta över systemet.

– It-projekt har ju varit saker där ingen riktigt levererar. Det är en massa sjabbel och det kommer inte i tid. Men det här har faktiskt varit otroligt lyckosamt, säger Johan Westman.