Hatretorik har blivit ett politiskt verktyg. Tabubrott belönas och flyttar gränserna för vad som anses acceptabelt i demokratin.
Hatet som politisk strategi
Under det senaste decenniet har den politiska retoriken i världen genomgått en dramatisk förskjutning.
Det som tidigare betraktades som otänkbara övertramp med rasistiska antydningar, misogyna utspel och öppna angrepp på minoriteter används nu medvetet för att vinna uppmärksamhet och makt.
Läs också:
Européer deppar – ser negativt på framtiden – Realtid
Gränserna flyttas för vad som är acceptabelt
När en politiker uttrycker något som tidigare låg utanför det acceptabla, flyttar de gränsen för vad som kan sägas offentligt.
Varje överträdelse banar väg för nästa, ännu grövre, rapporterar The Guardian. Det är en dynamik som belönas av medielogiken: ju mer provocerande uttalande, desto större genomslag.
Publiken belönar provokation
Strategiska tabubrott skapar också en lojal publik. Genom att framstå som den som ”vågar säga det ingen annan säger” bygger politiker en identitet som autentiska och orädda.
Kritiken blir en del av bränslet. Varje anklagelse om hat eller extremism används som bevis för att man utmanar etablissemanget.
Tidigare kunde ett rasistiskt eller misogynistiskt uttalande avsluta en karriär. I dag leder det istället till fler intervjuer, större synlighet och en förstärkt position i den egna rörelsen.
Läs mer:
Hon varnar för kommunpolitiken: ”All korruption är livsfarlig” Dagens PS
Tabubrott blir en väg till inflytande
Det skapar en farlig logik där hatretorik inte längre är kostar politiskt, utan tvärtom kan vara en väg till inflytande.
När tabubrott normaliseras försvagas institutioner som tidigare fungerade som buffertar mot extremism.
Läs också:
Experten: ”Fyra politiska misslyckanden – en sak gemensamt” – Realtid
En trend som syns även i Sverige
Det här är inte längre ett fenomen som begränsas till USA eller Storbritannien.
Liknande tendenser syns i flera europeiska länder, inklusive Sverige.
Retoriken hårdnar, tabun testas och gränser flyttas. Det som för tio år sedan hade varit otänkbart kan i dag uttalas utan större konsekvenser.
Hatretorik har blivit ett maktverktyg som flyttar politikens centrum och försvagar de institutioner som demokratin vilar på.
Och så länge provokationer fortsätter att generera mest uppmärksamhet kommer metoden att leva vidare.
