Franska parlamentsledamöter vill att förmögna kryptoinvesterare ska betala skatt på sina orealiserade vinster när de lämnar landet. Samtidigt kan den som inte deklarerar sina egna kryptoplånböcker få böter på upp till 10 000 euro.
Frankrike vill beskatta kryptomiljonärer som flyttar utomlands
Den franska nationalförsamlingens finansutskott röstade i torsdags för att utvidga landets exitskatt till att även omfatta kryptotillgångar från den 1 januari 2027, rapporterar Euronews.
I dag beskattas orealiserade vinster när personer som bott i Frankrike minst sex av de senaste tio åren flyttar utomlands med aktier och andra värdepapper värda mer än 800 000 euro sammanlagt. Förslaget skulle införa samma gräns för ett hushålls kryptotillgångar, även tokens på utländska plattformar och i plånböcker som ägaren själv kontrollerar.
Missa inte: Varningen inför rapportfloden: Storbankernas intäkter bromsar in. Realtid
Precis som för aktier skjuts betalningen upp vid flytt inom EU och till vissa andra länder. Skatten avskrivs om tillgångarna behålls i två till fem år.
Bakom förslaget står kommunisten Nicolas Sansu och 16 andra vänsterledamöter. I motiveringen, som sajten Journal du Coin har gått igenom, skriver de att den som lämnar Frankrike med kryptotillgångar för flera miljoner euro i dag slipper skatt på sina latenta vinster. Den som äger värdepapper för samma belopp beskattas däremot.
Oklart vad det skulle kosta
Förslaget anger ingen skattesats och nämner inte de sociala avgifterna. Avgifterna utgör 18,6 av de 31,4 procentenheter som tas ut på aktieägare som flyttar. Det är därför oklart vad kryptoinnehavarna i praktiken skulle betala.
Läs även: Manipulation: Kryptoplånböcker tömdes på 860 miljoner. Dagens PS
Utskottet ställde sig också bakom ett förslag från centerpolitikern Charles de Courson. Enligt det ska skattebetalare deklarera egna plånböcker som är värda sammanlagt minst 100 000 euro vid årsskiftet. Den som inte gör det riskerar böter på upp till 10 000 euro. I dag behöver bara kryptokonton utomlands rapporteras.
Förespråkarna hänvisar till en parlamentarisk utredning. Enligt den gjorde franska investerare kryptovinster på uppskattningsvis 3,5 miljarder euro 2021 men deklarerade bara innehav på 400 miljoner. Den franska revisionsrätten har dock uppgett att de 400 miljonerna i själva verket var deklarerade vinster.
Rädsla för kidnappningar
Kryptoförespråkare varnar för att ett sådant register kan läcka och utsätta innehavare för fara. Frankrike har drabbats av en våg av kidnappningar med kryptokoppling, och fransk polis har varnat för att brotten ökar snabbt. Polisen räknade fler än 40 sådana fall mellan januari och mitten av april i år, mot omkring 30 under hela 2025, enligt Euronews.
Ett av de mest kända fallen inträffade i januari 2025. Då fördes David Balland, medgrundare av plånbokstillverkaren Ledger, och hans partner bort. Kidnapparna skar av ett av hans fingrar för att pressa fram en lösensumma i krypto innan polisen befriade dem.
Ett andra förslag från Sansu skulle från 2027 göra det skattepliktigt att växla krypto mot stablecoins, alltså tokens som är knutna till exempelvis dollarn. Den befintliga platta skatten på 31,4 procent skulle då gälla. I dag utlöses skatt först när kryptotillgångarna växlas till vanliga pengar eller används för betalningar.
Missa inte: 37 banker, en ny valuta – alla svenska storbanker står bakom den. Realtid
Utskottet röstade även för att låta investerare kvitta kryptoförluster mot vinster i tio år. Det förslaget kommer från Daniel Labaronne i Macrons parti, enligt Cryptoast.
Utskottet röstade däremot ned en bredare förmögenhetsskatt som skulle ha omfattat krypto. Centerhögerledamoten Paul Midy fick inte heller igenom sitt förslag om att göra kryptobetalningar på upp till 1 000 euro per år skattefria.
Kan falla i kammaren
Det är långt ifrån säkert att förslagen blir verklighet. I fredags röstade utskottet ned intäktsdelen av regeringens budgetförslag för 2027 med 31 röster mot 3. Därmed följer inga av utskottets ändringar med till kammaren, och kryptoförslagen måste läggas fram på nytt när debatten där inleds på tisdag.
Förra året röstade ledamöterna ned intäktsdelen med 404 röster mot 1, vilket raderade alla ändringar. I år röstar kammaren om intäktsdelen den 20 oktober och om hela budgeten den 17 november. Därefter tar senaten över. Parlamentet har till den 10 december på sig att anta budgeten. Klarar det inte det kan regeringen införa den genom förordning.
Minoritetsregeringen står inför en tuff uppgift. Den franska tioårsräntan har nyligen nått sin högsta nivå sedan 2002, samtidigt som partierna redan blickar mot presidentvalet nästa vår.
