06 okt.
2026

Realtid

Frankrikes lånekostnader rusar till nya nivåer – marknaden följer det med oro

frankrike
Emmanuel Macron och frun Brigitte har bara några månader kvar i presidentpalatset. (Foto: Christophe Ena /AP/TT).
Johannes Stenlund

Johannes Stenlund

Det talas mycket om Frankrikes statsskuld just nu. Oron kommer från att landet fortsätter att ha ett stort budgetunderskott med allt högre lånekostnader.

Frankrikes snabbt växande statsskuld har blivit en allt större oro på de finansiella marknaderna.

Stigande räntor har gjort det dyrare för landet att låna samtidigt som regeringen står inför omfattande refinansieringsbehov och ett fortsatt stort budgetunderskott.

Räntan på franska tioåriga statsobligationer har stigit mot fem procent, den högsta nivån sedan 2002.

Väntas öka rejält

Frankrike betalar nu mer för att låna än flera tidigare skuldkrisländer i euroområdet, däribland Grekland och Italien, skriver Wall Street Journal i ett reportage.

Problemet väntas förvärras under de kommande åren. Mer än 1 000 miljarder dollar i fransk statsskuld förfaller till 2030.

Bara nästa år väntas staten behöva sälja obligationer för omkring 380 miljarder dollar, samtidigt som flera traditionellt viktiga investerare har minskat sina köp.

Frankrikes skuldkostnader väntas samtidigt öka med 59 procent fram till 2030. Räntebetalningarna har redan blivit en av statens största utgiftsposter och kan före decenniets slut överstiga försvarsutgifterna.

Statsskulden motsvarar nu närmare 120 procent av landets BNP.

Läs mer: Euron faller till 17-månaderslägsta – Frankrikes skulder i centrum. Dagens PS

Har gått minus länge

Bakom utvecklingen ligger flera decennier av stora offentliga utgifter. Frankrike har inte haft en statsbudget i balans sedan 1974.

Under president Emmanuel Macron ökade utgifterna ytterligare när regeringen försökte hantera protesterna från gula västarna, coronapandemin och energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina.

Under pandemin infördes bland annat omfattande stöd till företag och hushåll. Staten finansierade löner genom permitteringsprogram och införde samtidigt stora subventioner för att hålla nere energipriserna.

Flera av åtgärderna blev kvar längre än ursprungligen planerat.

Försöken att senare minska underskottet har stött på kraftigt politiskt motstånd. Frankrikes splittrade nationalförsamling har gjort det svårt för regeringen att driva igenom större besparingar.

Läs mer: Sämsta skörden till vin på 70 år i Frankrike. Dagens PS

Presidentval närmar sig

Flera premiärministrar har fallit efter försök att återställa ordning i statsfinanserna. Budgetunderskottet har legat över fem procent av BNP under de senaste tre åren.

Samtidigt närmar sig presidentvalet, vilket ökar osäkerheten. Både högernationalistiska och vänsterorienterade politiska krafter driver förslag som riskerar att öka de offentliga utgifterna ytterligare.

Någon ny europeisk skuldkris är inte given. Euroområdet har i dag bättre verktyg för att hantera marknadsoro, bland annat genom Europeiska centralbankens stöd.

Men om räntorna fortsätter ligga över den ekonomiska tillväxttakten riskerar skulden att fortsätta växa utan kraftiga besparingar.

OECD har uppskattat att Frankrikes skuld kan nå 200 procent av BNP till 2050 om landet inte genomför omfattande nedskärningar.

Läs mer: BMW gör tvärtom mot konkurrenterna – flyttar produktion till Tyskland. Realtid

Senaste lediga jobben

Mest läst i kategorin