Samtliga fyra svenska storbanker, SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken, ingår i det bankkonsortium som ska ge ut ett eget stablecoin i euro. Samtidigt manar centralbankerna i både Sverige och Danmark till försiktighet med den nya typen av digitala pengar.
37 banker, en ny valuta – alla svenska storbanker står bakom den
Bakom projektet står det Amsterdambaserade bolaget Qivalis, som i dag samlar 37 europeiska banker. I maj anslöt 25 nya medlemmar, däribland Nordea, Swedbank och Handelsbanken, enligt ING, som är en av grundarna.
Läs även: Tysk centralbank: AI kan börja hantera pengar på egen hand. Realtid
SEB var med redan från start i september förra året, tillsammans med bland andra Danske Bank, Unicredit och Caixabank.
Ska utmana dollarn
Ett stablecoin är en kryptotillgång vars värde är knutet till en vanlig valuta, i det här fallet euron. Qivalis token ska backas ett-till-ett av en blandning av bankinlåning och korta statsobligationer från euroområdet.
Marknaden domineras i dag nästan helt av dollar. Av en stablecoinmarknad på 305 miljarder dollar i januari var 99 procent dollardenominerad, medan eurokopplade tillgångar uppgick till blott 650 miljoner dollar, enligt CoinDesk.
”Det verkliga värdet i det här initiativet är inte tekniken i sig, utan vad den möjliggör”, säger Geert Wijnhoven, teknikchef på ING Wholesale Banking.
Missa inte: Vill skapa sina egna pengar – ekonomer varnar för riskerna. Dagens PS
Qivalis vd Jan-Oliver Sell, tidigare på Coinbase och Binance, har beskrivit en egen eurokopplad stablecoin som en fråga om monetärt självbestämmande i den digitala eran.
Väntar fortfarande på tillstånd
Lanseringen är planerad till andra halvåret 2026, men tiden börjar bli knapp. Qivalis har enligt Sell vuxit från en anställd till omkring 40 på ett år, är nära att få sitt tillstånd som e-pengainstitut från nederländska centralbanken DNB och siktar på att gå live före årsskiftet, skriver CoinDesk.
Läs även: Säkerhetsoro stoppar HSBC i Dubai – flyttar mötet till London. Realtid
Tokenen ska ges ut på den publika blockkedjan Ethereum, med tekniken levererad av kryptobolaget Fireblocks. SEB har för egen del uppgett att banken siktar på att kunna använda stablecoinet under första kvartalet 2027.
Realtid har tidigare rapporterat om hur konsortiet vuxit. I somras fick även kronan en egen stablecoin.
Centralbankerna manar till försiktighet
Medan bankerna växlar upp är centralbankerna mer avvaktande. Danmarks Nationalbank konstaterar i en färsk analys att användningen av stablecoins i Danmark fortfarande är begränsad. En bredare spridning kan dock påverka betalningar, det finansiella systemet och penningpolitikens genomslag, särskilt om utländska stablecoins får fäste.
Riksbanken påpekar i sin betalningsrapport att konsumentskyddet är begränsat: går utgivaren i konkurs kan pengarna helt eller delvis gå förlorade, och innehaven omfattas inte av insättningsgarantin. Om många vill lösa in samtidigt kan utgivarna tvingas sälja reserver snabbt, vilket kan göra det svårt att betala tillbaka det nominella värdet.
Samtidigt ser Riksbanken en geopolitisk dimension. Ett stort genomslag för stablecoins kontrollerade av amerikanska aktörer skulle kunna bli ytterligare ett beroende i betalinfrastrukturen, likt det mot Visa och Mastercard.
