Europas storbanker, inklusive fem svenska, har klarat ett extremt simulerat krisscenario. Resultatet visar på styrka, men djupt inne i siffrorna från EU:s stresstest döljer sig en varning från Finansinspektionen som pekar mot en helt ny utmaning.
Svenska banker klarade EU:s krisprov – FI varnar för nästa smäll
Simon Kronö
Uppdaterad: 04 aug. 2025Publicerad: 04 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Europeiska bankmyndighetens (EBA) stresstest för 2025 är en noggrant kalibrerad övning i vad som skulle hända om ett extremt, men fullt tänkbart, negativt scenario realiserades under perioden 2025–2027.
Årets scenario var särskilt dystert och kombinerade en djup och utdragen global recession med förvärrade geopolitiska spänningar, ökande protektionism och störningar i globala leveranskedjor.
Missa inte: Starkare banker kan ge högre utdelningar. Realtid
Konkret innebar detta en simulerad nedgång i EU:s reala BNP med hela 6,3 procent från startpunkten 2024 till slutet av 2027, samtidigt som arbetslösheten antogs stiga med 5,8 procentenheter.
Scenariot beskrivs som allvarligare än finanskrisen 2008 och betydligt värre än den faktiska ekonomiska utvecklingen på senare tid. Det är mot denna mörka fond som de svenska och europeiska bankernas resultat ska tolkas.
FI varnar för CRR3-regler
Resultatet blev överlag positivt. De fem svenska bankkoncernerna som deltog – Handelsbanken (börskurs Handelsbanken), SEB (börskurs SEB), Swedbank (börskurs Swedbank), SBAB och Länsförsäkringar Bank – uppvisade en tillfredsställande förmåga att stå emot chocken.
Samtliga klarade testet utan att bryta mot de kapitalkrav som Finansinspektionen (FI) ställer på dem, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
ANNONS
För de tre storbankerna stannade minskningen i kärnprimärkapitalrelationen (CET1-kvoten) på mellan 0,7 och 2,1 procentenheter, vilket är en sammanfattning från den svenska myndigheten som täcker in de enskilda bankernas resultat.
ANNONS
Senaste nytt
Betydande krockkudde
Huvudförklaringen till den robusta prestationen, både i Sverige och i övriga EU, är att banksektorn gick in i testet från en styrkeposition.
Jämfört med tidigare år hade bankerna högre lönsamhet och starkare kapitalnivåer, samtidigt som tillgångskvaliteten var stabil.
Höga räntenetton gav en betydande krockkudde för att absorbera de simulerade förlusterna, som för hela EU uppgick till 547 miljarder euro.
Cash saknas i automater – Sverige halkar efter ytterligare
Att försöka betala med kontanter i Sverige är inte en lätt uppgift.
FI:s varning
ANNONS
Men det är i detaljerna den verkliga nyheten ligger. Årets test var det första som genomfördes under det nya, skärpta kapitalregelverket CRR3.
Testet redovisar därför resultaten på två sätt: dels med reglerna gradvis infasade fram till 2033, dels som om de redan var fullt implementerade.
Läs även: Bankerna vänder i vapenfrågan – vill finansiera försvarsindustrin. E55
Det är i den framåtblickande analysen som Finansinspektionen höjer ett varningens finger.
Myndigheten konstaterar att resultaten vid ett fullt införande av reglerna ”tyder på att bankerna kommer att behöva anpassa sig till de nya reglerna och att de inte bör skjuta upp de nödvändiga anpassningarna till slutet av infasningsperioden”.
Kreditrisk och nya kapitalkrav
På EU-nivå föll den genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationen med 370 punkter (3,7 procentenheter) och landade på 12,1 procent vid slutet av den treåriga perioden.
Den största enskilda orsaken till förlusterna var kreditrisk, som drevs av den simulerade ekonomiska nedgången. Kreditförlusterna var också högre än i föregående stresstest, vilket delvis förklaras av en ökning av andelen lån i ”steg 2” – lån där kreditrisken har ökat markant sedan de beviljades.
ANNONS
USA vill skrota bankregel – kritiker ser risker
Nu är en central del av regelverket efter finanskrisen 2008 på väg att tas bort.
När EBA analyserar effekten av de nya CRR3-reglerna utan den långa övergångsperioden, framträder en annan bild.
Om reglerna hade gällt fullt ut från start hade EU-bankernas genomsnittliga kapitalrelation minskat med ytterligare 129 punkter – främst på grund av det nya så kallade ”output-golvet” som begränsar fördelarna med att använda interna riskmodeller.
Detta förstärker Finansinspektionens budskap om att bankernas anpassningsresa bara har börjat.
Missa inte: Olika banker har olika krav – är din framtidsfullmakt giltig? News55
Bevisad styrka – just nu
Utöver att kontrollera kapitalnivåer fungerar stresstestet som ett viktigt verktyg för att identifiera sårbarheter.
Finansinspektionen kommer nu att beakta resultaten i sin årliga översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP), där man bedömer varje enskild banks kapitalbehov.
ANNONS
Bankernas förmåga att hantera en simulerad kris har bevisats, men deras förmåga att anpassa sig till en ny regulatorisk verklighet återstår att se.
Banker miljardsatsar på ny solenergi
Finansierar en satsning på 156 miljoner dollar.
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS