De svenska bankerna är överlag fortsatt lönsamma. Avkastningen på eget kapital sjönk dock under det första kvartalet 2020, på grund av högre reserveringar för förväntade kreditförluster samt FI:s sanktionsavgift till Swedbank.

Utlåningen fortsatte att öka, framför allt inom företagssegmentet. Utlåningen till allmänheten ökade på den svenska bankmarknaden under första kvartalet 2020. Ökningen var främst driven av företagssegmentet som ökade med 5,9 procent under kvartalet (7,5 procent i årstakt).

Även bolånemarknaden fortsatte att växa i Sverige under perioden. Bolånestocken växte med 1,5 procent (5,5 procent i årstakt). Bostadskreditinstituten fortsatte att växa och hade en andel om 4 procent av nyutlåningen på bolånemarknaden.

Storbankerna återtog marknadsandelar från retailbankerna i nyutlåningen. Samtidigt minskade lönsamheten i det svenska banksystemet kraftigt under första kvartalet 2020, men justerat för FI:s sanktionsavgift till Swedbank var förändringen betydligt mindre.

Relativt många banker (framförallt storbankerna och konsumtionskreditföretagen) redovisade högre reserveringar för förväntade kreditförluster till följd av förväntade effekter från coronakrisen.

Lönsamheten var högre än för övriga nordiska storbanker, som tog ännu större kreditförlustreserveringar.

Andelen problemlån ökade något, men är fortfarande på låga nivåer. Värdepappersbankernas avkastning på eget kapital ökade till följd av en ökad kundaktivitet i samband med den höga volatiliteten på aktiemarknaden.

De svenska bankerna lånar i huvudsak ut till hushåll och företag i Sverige. Sammantaget stod de tre svenska storbankerna, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank, för 54 procent av all utlåning på den svenska bankmarknaden vid det senaste årsskiftet.

Deras dominans har dock avtagit något sedan 2015 då mindre banker, bland annat de så kallade retailbankerna, började ta större marknadsandelar på framför allt bolånemarknaden.

Sett till de svenska bankernas samlade utlåning även utanför Sverige stod de tre storbankerna för 72 procent av den totala utlåningen vid det senaste årsskiftet. Dessa relationer har inte ändrats märkbart under första kvartalet 2020.

Bankernas utlåning finansieras i huvudsak av inlåning från allmänheten och av obligationer som emitterats på marknaden. De svenska bankernas totala finansiering, i form av inlåning och marknadsupplåning, var 8 800 miljarder kronor vid det senaste årsskiftet. Av detta bestod 46 procent, eller 4 000 miljarder kronor, av olika slags inlåning från allmänheten.

Marknadsfinansiering i form av obligationslån som bankerna emitterat stod för 54 procent (4 800 miljarder kronor). Detta är en relativt hög andel marknadsfinansiering jämfört med snittet bland banker inom EU , där andelen är cirka 25 procent. 

Avkastningen på eget kapital har varit relativt stabil för det svenska banksystemet och har under de senaste åren varierat mellan 9 och 14 procent. Inräknat FI:s sanktionsavgift till Swedbank uppgick lönsamheten, under första kvartalet 2020, totalt till 4 procent, men justerat för detta var lönsamheten 6 procent.

Minskningen förklaras främst av att många banker redovisade högre kreditförlustreserveringar till följd av förväntade effekter av coronakrisen längre fram. Den svenska bankmarknadens kostnader i relation till intäkter (K/I-kvot) ökade under kvartalet till 56 procent, eller 61 procent inklusive Swedbanks sanktionsavgift.

Ett mått på kreditkvaliteten, och därmed kreditförlusterna, är storleken på bankernas problemlån. Andelen problemlån i relation till total utlåning fortsatte att stiga något under första kvartalet 2020 till 1,3 procent.

Problemlånen växer marginellt hos de flesta kategorier av företag men det är framför allt hos företag vars affärsmodell bygger på uppköp av problemlån (till stor del från utlandet) och bolag som ger ut konsumtionskrediter som nivån har ökat.

För majoriteten av de svenska bankerna är räntenettot den viktigaste intäktskällan. För den svenska bankmarknaden som helhet låg räntenettomarginalen på en stabil nivå på omkring 1,4 procent vid utgången av det första kvartalet 2020

De svenska storbankernas avkastning på eget kapital påverkades av högre reserveringar för förväntade kreditförluster. Coronakrisen visar ännu ingen effekt på storbankernas problemlån och deras utlåning fortsätter att växa.

Den genomsnittliga avkastningen på eget kapital för de tre svenska storbankerna – Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank – har varit relativt stabil de senaste åren. Under det första kvartalet 2020 sjönk avkastningen på eget kapital till 6 procent, exklusive Swedbanks sanktionsavgift, vilket till stor del beror på stora reserveringar för förväntade kreditförluster i coronakrisens spår. De svenska bankerna har dock fortfarande en högre avkastning på eget kapital än de övriga nordiska storbankerna, som består av Nordea, Danske Bank och Den Norske Bank (DNB) där nivån låg på 3 procent.

En annan viktig faktor bakom den högre lönsamheten för storbankerna i Sverige, jämfört med genomsnittet i resten av EU, är att storbankerna har låga kreditförluster. Andelen problemlån har legat stabilt på ungefär 0,7 procent, även under första kvartalet 2020. Det är också lägre än andelen hos de nordiska storbankerna där nivån ökat något.

Retailbankernas andel av nyutlåningen på bolånemarknaden var den lägsta på tio kvartal. Avkastningen på eget kapital fortsatte överlag att minska under det första kvartalet 2020. Gemensamt för de fyra retailbankerna i Sverige – SBAB, Länsförsäkringar Bank, Skandiabanken och Landshypotek – är att de är inriktade på utlåning till hushåll samt mindre och medelstora företag, i huvudsak i Sverige.

Deras fokus är på bolån och lån med annan fast egendom som säkerhet. Sammantaget har lönsamheten sjunkit under de senaste två åren och uppgick vid utgången av första kvartalet 2020 till 7 procent av eget kapital. Detta är dock en mindre nedgång under årets första kvartal än för exempelvis storbankerna och sparbankerna. Retailbankernas sammanlagda kostnader i relation till deras intäkter låg vid det senaste kvartalsskiftet på en stabil nivå om 46 procent.

För retailbankerna har den höga utlåningstillväxten under de senaste åren helt bestått av bolån. Totalt ökade utgivningen av bolån med 1,5 procent under första kvartalet 2020 (8 procent i årstakt). Bolånen utgjorde då 78 procent av retailbankernas totala utlåning och de hade en marknadsandel av den svenska bolånestocken på strax under 20 procent. Deras andel av nyutlåningen under det senaste kvartalet sjönk dock till 22 procent, vilket är den lägsta nivån på tio kvartal men fortfarande högre än deras andel av stocken.

Inom företagsutlåning har volymen varit relativt oförändrad under de senaste kvartalen på omkring 170 miljarder kronor. Räntenettot är den dominerande intäktskällan och står för en stor majoritet av de totala intäkterna. Kreditkvaliteten har stadigt förbättrats för retailbankerna, vilket delvis är en effekt av den större andelen bolån. Andelen problemlån har halverats jämfört med nivån 2015 och ligger konstant under första kvartalet 2020.

Volatiliteten på börsen under mars resulterade i ett högt provisionsnetto för värdepappersbankerna, vilket avspeglade sig i deras avkastning på eget kapital. Bolån fortsatte att vara en liten, men växande, produkt.

De fyra värdepappersbankerna i Sverige – Nordnet, Avanza, Carnegie och Erik Penser – är inriktade på handel med värdepapper samt fond- och kapitalförvaltning. Två av dem fokuserar på institutionella kunder samt förmögenhetsförvaltning och personlig rådgivning. De andra riktar sig till en bredare kundkrets med digitala plattformar för att förmedla olika sparprodukter samt bolån.

Värdepappersbankerna har en affärsmodell som är baserad på avgifter. Därför är provisionsnettot en viktig intäktskälla. Vid det senaste kvartalsskiftet stod det för 78 procent av de totala intäkterna − en markant ökning både i relation till totala intäkter och i absoluta tal.

Detta trots att värdet på Stockholmsbörsen föll under kvartalet. Turbulensen på börsen ökade aktiviteten hos kunderna och därmed såg värdepappersbankerna ökade intäkter i form av courtage och andra avgifter.

Värdepapperbankerna har överlag en hög avkastning på eget kapital och det steg ytterligare till följd av den ökade aktiviteten. Vid utgången av det första kvartalet 2020 låg det på nästan 30 procent. Det är högt både sett till de genomsnittliga nivåerna de senaste fem åren och i jämförelse med andra kategorier av banker. För kategorin som helhet motsvarade kostnaderna 54 procent av intäkterna vid utgången av det första kvartalet 2020. 

Värdepappersbankernas utlåning har vuxit snabbt de senaste fem åren, dock från låga nivåer. Utlåningen är i huvudsak kopplad till värdepappersdepåer, men bolån är en växande produkt. Sett till den totala bankmarknaden är värdepappersbankernas andel av utlåningen fortfarande liten.