Konflikter och krig att hålla koll på 2026

Artikeln beskriver att världen just nu befinner sig i en period med hög global instabilitet. Vissa konflikter är redan ”heta”, andra är latenta – vilket betyder att de kan blossa upp oväntat, potentiellt med globala effekter.

De sju konflikterna hålla koll på nästa år, enligt The Economist:

Ryssland mot Ukraina: Rysslands förluster uppskattas nu vara större än USA:s under andra världskriget. Sedan december 2022 har ryska styrkor bara erövrat ytterligare 1,3 procent av Ukrainas territorium, vilket tyder på ett utdraget utnötningskrig. Under 2026 kan utvecklingen därför bli mycket långsam, leda till ett fruset krigstillstånd eller möjligen någon form av uppgörelse. Två mer dramatiska scenarier finns också: antingen en ukrainsk frontkollaps eller politisk kollaps, delvis genom rysk destabilisering, eller att den ryska ekonomin viker om ukrainska luftangrepp slår ut oljeindustrin. Båda scenarierna skulle få stora konsekvenser för Europa och världen.

Kina mot Taiwan – Kinas ledare kan överväga att agera mot Taiwan, men erfarenheterna från Rysslands invasion av Ukraina visar hur svårt ett erövringskrig kan vara. Trots detta är den militära obalansen mellan Kina och Taiwan så stor att Peking kan frestas att agera om USA:s stöd till Taiwan skulle försvagas eller om kostnaderna för ett angrepp minskar. En fullskalig invasion anses mindre sannolik i nuläget. I stället är en blockad det mest troliga hotet, men även den skulle innebära stora risker, bland annat militär konfrontation och ekonomiska motåtgärder från USA och dess allierade.

Indien mot Pakistan – de två kärnvapenbeväpnade rivalerna har nyligen undvikit en allvarlig eskalation efter en dödlig gränssammankomst, men deras grundläggande konflikt är fortsatt olöst. I april 2025 dödades 26 turister i en attack i Indien, vilket utlöste den allvarligaste krisen på flera år, med gränsöverskridande attacker och över 50 döda i Kashmir innan en vapenvila nåddes. I Pakistan stärker Asim Munir sitt grepp om makten, samtidigt som Indiens snabba ekonomiska tillväxt ökar den militära obalansen mellan länderna. Detta gör utsikterna för fred 2026 mer osäkra. Situationen förvärras av att USA, som ofta medlat mellan länderna, nu har försämrade relationer med Indien på grund av ett tullkrig. I den senaste konfrontationen visade båda sidor mindre återhållsamhet än tidigare.

Israel mot Hamas – Den sköra vapenvilan är osäker. Gaza är svårt förstört, med tiotusentals döda, och 78 procent av byggnaderna är skadade eller förstörda. Israeliska styrkor kontrollerar fortfarande ungefär halva Gazaremsan och Hamas har inte avväpnats. En återupptagen konflikt är därför fullt möjlig, särskilt då båda parter redan anklagat varandra för att bryta den senaste vapenvilan. Det finns dock ett visst hopp om internationellt ingripande: om en fredsbevarande styrka skulle etableras kan återuppbyggnaden börja och fördrivna invånare återvända. Det mest sannolika scenariot på kort sikt är ändå ett fortsatt delat Gaza, stort lidande för civilbefolkningen och ett instabilt uppehåll i våldet som riskerar att brytas när som helst.

Kongo mot Rwanda – Sedan länge finns djupa etniska motsättningar och stora naturresurser i östra Kongo som nu riskerar att leda till fullskaligt krig. Rwanda, under Paul Kagames ledning, beväpnade och styrde 2025 M23-rebellerna när de tog kontroll över Goma, och rwandiska trupper deltog också direkt. M23 kontrollerar områden som i praktiken dubblerar Rwandas territorium i regionen. Ett avtal som slöts i Vita huset inkluderade inte M23 och har därför liten effekt. Uganda har samtidigt ökat sin militära närvaro i området, delvis av oro för M23, som också har lokala allierade. Konflikten drivs både av etniska motsättningar och av kampen om värdefulla resurser som guld, olja och framför allt kobolt, där Kongo står för merparten av världens produktion och som är avgörande för batterier.

Sudan – Sudans väpnade styrkor (SAF) och milisen Rapid Support Forces (RSF) ligger fortsatt i hårda strider mot varandra. RSF kontrollerar stora delar av Darfur och västra Sudan, medan SAF håller huvudstaden och de östra regionerna. Miljontals civila är på flykt och många riskerar svält, vilket gör detta till Afrikas största humanitära kris. Konflikten drivs av stöd från regionala aktörer: Egypten backar SAF, medan Förenade Arabemiraten misstänks stödja RSF. Om dessa yttre aktörer ändrar hållning skulle en uppgörelse kunna bli möjlig. Sudan lockar med naturresurser som guld, olja och en strategisk kust, vilket gör att en fredsprocess både kan vara politiskt lockande och ekonomiskt betydelsefull för dem som engagerar sig.

USA mot Venezuela – USA trappar upp sitt militära tryck mot Venezuela för att försvaga Nicolás Maduros regim. Samtidigt har Venezuela skärpt sina territoriella anspråk på den oljerika Essequibo-regionen i Guyana, trots internationella protester. Ett militärt angrepp mot Guyana skulle sannolikt utlösa en konfrontation med USA.

Källor: The Economist, Global Peace Index 2025, Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

Läs även: Världen brinner – fler konflikter än någonsin (Realtid)

Läs även: Dagens PS & Realtid lanserar Ekdals Perspektiv – ny intervjuserie om makten att förändra Sverige

Läs även: Ny fredsplan är Putins ”önskelista” (Dagens PS)