Trots att Sverige producerar mer el än vad landet förbrukar, tvingas svenska konsumenter se elpriset stiga i takt med de globala naturgaspriserna.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Förklaringen: Därför rusar elpriset trots svenskt överskott
Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS, förklarar att paradoxen grundar sig i en komplex och sammanflätad europeisk energimarknad där fossila bränslen i Syd- och Centraleuropa sätter priset för alla.
Elpriset pressas av en öppen och väderberoende marknad
Den europeiska elmarknaden är i dag öppen, vilket innebär att systemen i de olika medlemsstaterna hänger ihop. Kraftslagen varierar kraftigt mellan länderna: Danmark är beroende av vind, medan Sverige och Norge förlitar sig på vattenkraft och kärnkraft.
”Det är väldigt komplext uppbyggt. Vi har en situation där vi har en öppen marknad på energi i Europa, i EU”, säger Daniel Jacobs.
När väderförhållandena skiftar, exempelvis vid stiltje eller torka, tvingas länder importera kraft från grannar som i sin tur kan vara beroende av dyrare energikällor.
Gasberoendet i Tyskland slår mot Sverige
En avgörande faktor för de svenska priserna är kopplingen till Tyskland. Efter att ha avvecklat sin kärnkraft har Tyskland blivit mer beroende av naturgas. När utbudet av rysk gas via pipelines ströps i spåren av kriget i Ukraina, tvingades marknaden ställa om till flytande naturgas via fartyg, vilket är betydligt dyrare.
Eftersom elen handlas på den gemensamma elbörsen spiller de höga produktionskostnaderna för tysk gaskraft direkt över på de svenska spotpriserna. Det uppstår därmed en stor diskrepans mellan de rörliga marknadspriserna och de priser som löper på fasta kontrakt.
Handeln sker inte bara mot kontinenten, utan i ett ständigt flöde mellan de nordiska länderna. Sverige köper vindkraft från Danmark och kärnkraft från Finland, samtidigt som vi exporterar vattenkraft till Norge.
Detta utbyte är en del av den EU-styrda marknadsmodellen som syftar till att balansera tillgång och efterfrågan över gränserna.
Kan vi rädda det svenska elpriset?
Frågan om huruvida Sverige kan frikoppla sig från de europeiska prisstopparna är i grunden politisk och byråkratisk. Jacobs pekar på grannlandet Norge, som står utanför EU, som ett exempel på en alternativ väg.
”De har infört nånting som heter ’Norgepriser’ på el, där konsumenterna får betala ett fast pris. Sådana lösningar presenteras också från politiker i Sverige, men vad som faktiskt går att göra i enlighet med EU-reglerna är en annan fråga”, konstaterar Jacobs.
Huruvida Sverige kan implementera liknande skyddsmekanismer utan att bryta mot unionens regelverk förblir en av de mest brännbara frågorna för både hushåll och beslutsfattare under den kommande vintern.
