En vanlig arbetsvecka rymmer mer än man tror. Fotbollslidande, bokmöten, politiskt skvaller, tveksam biff Rydberg och en allt mer skamlös krogvärld där både dricks och femstjärniga Google-betyg ska pressas fram. Däremellan blir det HBO, Riche och snabbtåg till Malmö.
Det här är Perfect Weekends redaktör Viggo Cavlings dagbok från arbetsveckan. Åsikterna som framkommer är skribentens och återspeglar inte nödvändigt redaktionens uppfattning.
Google-betygen har blivit krogarnas nya dricksfälla
Söndag
Kommer fler än enstaka kritiker på landets kultursidor att orka se hela Bret Easton Ellis tv-serie Shards? Jag är tveksam. Tyckte boken var seg efter 120 sidor och får samma känsla efter första avsnittet.
Jag läste alla Brets böcker på 90-talet och tyckte att han var en fantastisk författare, men så går åren och man undrar: Vad var det egentligen som var så genialiskt? Det var nytt 1994 att följa rika och obekymrade. 2026, när generation Bianca har haft sin egen tv-serie i många år, undrar man vad poängen är.
Jag har samma känsla inför författare som Paul Auster och Klas Östergren, som också var gudar för 30 år sedan. Nu känns deras böcker mer som en massa ord och berättelser som jag inte längre tror på.
Dock kommer jag troligen att fortsätta titta på några fler avsnitt av Shards på grund av bilarna. De är de enda i handlingen som har åldrats med stil.
Viggos dagbok kliver i land i den Sverigedemokratiska drömmen
En vecka med skärgårdsliv på Utö, gamla vänner, Trustortjuvar, gymilska och Christopher Nolans Odysseus. Viggos dagbok cyklar
Måndag
Malmöpubliken får se årets drömmål på Eleda Stadion. Det enda problemet är att det är Degerfors och inte MFF som sparkar in bollen från 65 meters avstånd.
Förlust hemma igen för mitt lag och kräftgången fortsätter. Det är ett lidande att följa ett fotbollslag.
Tisdag
Manusmöte i Punchrummet på Hotel Kung Carl. Så kul att arbeta med researchern Catharina Enhörning i mitt nästa bokprojekt, Mina drömmars hotell. Första boken har arbetsnamnet En ny tid.
Vi lägger en räls som berättelsen ska forsa fram på. Det viktigaste är karaktärerna. Jag har sagt det förut: Det mest värdefulla som skapades på 00-talet var Lisbeth Salander. Och när man lyfter på hennes punkfrisyr bakom datorn ser vi tydligt Pippi Långstrumps flätor och fräknar.
Vi gör samma sak med Per Anders Fogelström, Carl Larsson och Arvid Falk. Steal with pride.
Onsdag
Äter en ganska skabbig biff Rydberg på anrika Operabaren. Det är ett ljuvligt rum, men det kommer aldrig att bli mitt vardagsrum.
Claes Pellvik på Ving betalar lunchnotan och jag ger honom så mycket skvaller jag kan tillbaka.
Nästan alla är tillbaka i stan och på trottoarerna är det trångt med både stockholmare och turister. Härligt.
Torsdag
Spelar in podcast med Claes de Faire. Han tycker att det blir vårt bästa avsnitt någonsin. Jag är lite mer tveksam. Döm själv här.
Pratar en stund med Henrik von Sydow, som sitter i baren på Riche, om vem som ska ta över efter Ulfs stundande valförlust. Mitt stalltips är Gunnar Strömmer, som har en likability som vår nuvarande statsminister saknar.
Han är, precis som Carl Bildt, gjord av den finaste formen av teflon. Gunnar är dessutom en mysig politiker på ett sätt som vi inte sett sedan Johan Pehrsons dagar.
Jag tror att Ulf hade vunnit mycket på att be sin hustru att inte gå runt i den dystra prästkappan i tid och otid. Själv har jag en hustru som är barnmorska, men tror ni att hon vill gå runt i sina arbetskläder när vi är på finmiddag? Svar: nej.
Skulle det bli aktuellt med en förlossning på stan på väg hem från Operankällaren tror jag att Anna fixar det ändå. På samma sätt som Birgitta Ed säkert kan be för någon i nöd på Nobelfesten även utan sin svarta rock.
Äter sedan lunch med en närstående.
Han berättar om en tävling på jobbet. Målet är 70 omnämnanden i Googles betygssystem på en vecka för att få ut en bonus. Detta får bara ske genom femplusrecensioner.
Detta är skamlöst, tycker en hovmästare jag känner.
Men jag måste säga att det är lika skamlöst att dela ut en kreditkortsapparat och sukta efter 300 kronor i dricks på en nota på 1 500 kronor. När femprocentsalternativet saknas i apparaten brukar jag inte ge en krona i protest mot girigheten.
Tränaren Henrik Rydströms fotboll i Hammarby liknar den som fanns i Malmö förr i tiden. Bollen spelas runt, runt, runt, men kommer sällan genom muren av försvarare vid straffområdet. Och når ännu mer sällan målvakten.
I matchen mot polska Raków behöver Bajens motståndare bara en enda chans för att punktera tillställningen på 3Arena.
Rydströms spelsystem kräver bolltrygga, snabba spelare och dem kan man räkna i Allsvenskan på ena handens fingrar.
Det är plågsamt tråkigt att titta på när Bajen lämnar den europeiska fotbollen.
Viggos dagbok: Northvolt-fiaskot krossade min tro på elbilen
På Zakynthos skulle Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling tänka på sol, bad och havssköldpaddor. Berättelsen om Northvolt
Fredag
Hänger i Sköndal. Skriver. Tittar på Westies på HBO Max när Anna gått till jobbet på NKS. Det finns något skoningslöst över serien som gör att den vinner över allt annat just nu. En svag 3:a.
Miljöerna känns AI, men när jag frågar ChatGPT får jag svaret att så inte är fallet. Kan man verkligen lita på detta?
Lördag
Tar snabbtåget till Malmö. Kan konstatera att SJ:s nyrenoverade vagnar är betydligt fräschare än Snälltågets gamla sunkiga.
Svenska statens tågbolag slår alltså franska statens tågbolag när det gäller komfort. Det borde inte komma som en nyhet.
När det kommer till pris är dock Macrons bolag snäppet billigare.
Viggos dagbok: 25 minuter till en Dry Martini – då är något fel
veckans största tålamodsprövning inträffar på nyöppnade Brasserie Astrid vid Slussen, där en Dry Martini dröjer i 25 minuter. Maten lovar
