Martin Arnold. Foto: ETF Securities
Finans

Martin Arnold: Kryptovalutor kan underminera penningpolitiken

Kryptovalutor är globala, kan kringgå staters regleringar – och undergräva traditionell ekonomisk politik. Det menar analytikern Martin Arnold, FX & makrostrateg på ETF Securities. "I en värld där kryptovalutor dominerar skulle penningpolitiken behöva samordnas bättre globalt för att vara verkningsfull", skriver han. 

Publicerad 2017-09-20

Kryptovalutor kommer inom 5-10 år att revolutionera finansmarknaderna, sa blockchain-entreprentören Sofie Blakstad under sitt anförande på Blockchain & Bitcoin Conference i Stockholm som nyligen hölls i Stockholm. Hon tillade att kryptovalutor kommer att omfamnas av den breda allmänheten och att det "är en utveckling som inte går att stoppa".

Och, ja, kryptovalutor blir allt populärare. Det totala börsvärdet för dem uppgick, i slutet av juli i år, till 1,3 miljarder dollar. Men trots det används kryptovalutor fortfarande sällan för att betala varor och tjänster med.

De har därmed i dagsläget ringa inverkan på staters penningpolitik. Det hävdar Martin Arnold – FX & makrostrateg på ETF-bolaget ETF Securities – i sin färska analys "Kan digitala/krypterade valutor påverka penningpolitiken?" som Realtid.se exklusivt har tagit del av.

"På grund av hög volatilitet och avsaknad av bred användning kommer kryptovalutor (digitala valutor) inte att påverka penningpolitiken på något meningsfullt sätt", konstaterar han.

Köpen med kryptovalutor växlas därtill oftast om till vanliga statliga valutor, till exempel dollar och euro. Kryptovalutornas kurser är också i regel mycket volatila, varför de inte har nått en bred allmän acceptans "i transaktioner, värderingssystem och värdelagring", enligt Martin Arnold. 

Han slår fast att just prisstabilitet är viktigt för att valutor ska ses som pålitliga betalningsmedel. 

"Om en viss varukorg kostar 100 pund i dag och 50 pund om en vecka är detta avskräckande för många användare. Om den digitala valutans värde sjunker uppmuntrar detta konsumenterna att göra sig av med den så snart som möjligt, och om värdet stiger, istället att samla på sig valutan", konstaterar han i sin analys.

Men den traditionella penningpolitiken kan undergrävas om användningen av kryptovalutor och digitala valutor ökar mycket kraftigt. Kryptovalutor är dessutom globala och kringgår staters och centralbankers regleringar, vilket kan skapa stora problem.

"I en värld där kryptovalutor dominerar skulle penningpolitiken behöva samordnas bättre globalt för att vara verkningsfull", skriver han. 

Ett annat problem är att centralbanker inte kan manipulera kryptovalutors penningmängd, vilket riskerar att leda till att tillgångar samlas på hög. 

"När penningmängden inte kan ökas minskar politikens stödjande egenskap. I en värld med kvantitativa lättnader är en fast mängd (digitala) pengar ett tydligt hinder för ett effektivt genomförande av penningpolitik. Den minskade penningmängden kan dessutom leda till deflation genom minskad efterfrågan."

Samtidigt inger kryptovalutor inte finns något större förtroende under till exempel finanskriser. Anledningen: det finns ingen institution som står bakom valutans värde.

"Kryptovalutor har decentraliserade distributionsnätverk. Till skillnad från fiatvalutor [traditionella valutor] eller digitala valutor utfärdade av centralbanker finns det ingen tillförlitlig motpart som i grund och botten garanterar valutan"

Men Martin Arnold tror däremot att en digital valuta, som har utfärdats av en centralbank, kan effektivisera penningpolitiken, då det innebär delad handelsbok och färre mellanhänder.

Detta var något som även blockchain-entreprenören Sofie Blakstad framhöll under sin föreläsning. Hon menar att det är just centralbanker, men även fintech-startups, som främst kommer att driva utvecklingen inom digitala valutor. 

Det finns stora möjligheter för centralbanker att minska sin administration och pappersarbete genom att införa e-pengar, menar hon. Med en elektrifierad valuta är det också lättare att överblicka och kontrollera valutatillgång, valutavärden och inflation. Digitala valutor är också transparentare vilket gör det lättare att exempelvis motverka penningtvätt och terrorfinansisering, enligt Blakstad. 

Många centralbanker – till exempel Sveriges Riksbanken, Bank of England, Bank of Canada och Europeiska centralbanken – har testat eller övervägt att introducera digitala valutor. 

"Det finns däremot många hinder som måste övervinnas vad gäller regler för prissättning och distribution", skriver Martin Arnold i analysen.

Digitala valutor vs kryptovalutor

Digitala valutor skapades samtidigt som det blev möjligt att lagra datorer kontosaldon på internet.

En digital valuta är därmed pengar som lagras i elektronisk form och som kan användas för att göra och motta betalningar. 

Kryptovalutor är ett betydligt senare fenomen och kan definieras som en "underuppsättning till digital valuta där krypteringsteknik används för att reglera hur valutaenheter skapas och överförs". 

Martin Arnolds betraktar dock inte kryptovalutor som pengar i vanlig mening som kan användas inom värderingssystem, som värdelagring och betalningsmedel.

"Kryptovalutor används för värdelagring (dock med mycket högre volatilitet än traditionella valutor) men uppfyller inte riktigt övriga två kriterier", menar han.

Källa: Martin Arnold, ETF Securities

Bitcoin

Bitcoin använder sig av en delad handelsbok där transaktioner registreras och verifieras av en decentraliserad grupp av nätverksdeltagare; så kallade ”miners”. Transaktioner i bitcoin kräver således ingen tredjepart eller mellanhand. Genom decentraliseringen kringgår kryptovalutor också de normala penningkanalerna.

Källa: Martin Arnold

Penningpolitik

Penningpolitik, även monetär politik, handlar förenklat om hur mycket pengar som ska finnas i ekonomin och hur hög räntan ska vara. Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att "upprätthålla ett fast penningvärde".

Riksbankens tolkning av denna lag är att inflationen ska vara låg och stabil och, mätt med KPIF (KPI med fast ränta), ligga på omkring 2 procent per år.

Platsannonser