Annons

Annons

HTFfolkmar.jpg

En hastighetsbegränsning på tre millisekunder låter kanske som en extremt liten tidsrymd, skriver Realtids Claes Folkmar.
En hastighetsbegränsning på tre millisekunder låter kanske som en extremt liten tidsrymd, skriver Realtids Claes Folkmar.

Farthinder första steget mot mer regleringar

Den amerikanska terminsbörsen ICE har fått tillstånd att införa ”farthinder” för en del av sin terminshandel. Det innebär ett betydande bakslag för högfrekvenshandlarna och nu öppnas en dörr mot mer omfattande regleringar av marknaderna, skriver Realtids krönikör Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Claes Folkmar

Claes Folkmar

Realtids reporter och krönikör Claes Folkmar är journalist med mångårig erfarenhet som expert inom skatte-, fond- och bolagsbevakningsfrågor. Mejla gärna dina synpunkter på hans krönika till claes.folkmar@realtidmedia.se.

I förra veckan fick den amerikanska terminsbörsen ICE tillstånd av den regulatoriska myndigheten US commodity futures trading commission, CFTC, att införa farthinder (speed bumps) i ett första steg för den terminshandel i guld och silver som ICE erbjuder. ICE är framför allt en stor aktör inom olja.

Det är första gången som farthinder tillåts av de regulatoriska myndigheterna för terminskontrakt på råvaror i USA. Det är ett betydande bakslag för de extremt snabba, teknologidrivna och lönsamma högfrekvenshandlarna – HFT-handlarna (high frequency trading) – som har präglat och ofta dominerat handeln på både råvaror och aktier under det senaste 15-20 åren i USA och globalt.

För en traditionell investerare kommer förändringen inte att märkas, det handlar om en hastighetsbegränsning på tre millisekunder. Det kanske låter som en extremt liten tidsrymd, men är dock tillräckligt för att försämra förutsättningarna för HFT-sektorn. Det är också syftet från ICE:s sida, eller snarare att jämna ut spelplanen för olika marknadsaktörer.  

Annons

Annons

Sedan tidigare finns ett par mindre aktiemarknadsplatser där handeln belagts med hastighetsbegränsningar; nystartade IEX och NYSE American (en liten marknad för småbolag). Ingen av de ledande aktiemarknaderna har infört farthinder. En huvudförklaring till det är förstås att HFT-handeln är mycket lönsam för börsoperatören; ökad handel leder till stigande transaktionsavgifter till börserna. IEX, som grundades på ett koncept med hastighetsbegränsningar, fick mycket kritik av traditionella aktiemarknader initialt.  

Mycket av diskussionen kring olika förutsättningar för marknadsaktörerna tog fart 2014 i samband med den amerikanske journalisten Michael Lewis bok Flash boys om HFT-handelns framväxt. Där framförs att hastighetsbegränsningar i marknaderna är en metod för att komma åt misstänkt marknadsmissbruk från HFT-sektorn och ojämlika handelsvillkor som kan drabba vanliga sparare.

Kritikerna mot den hypersnabba, handelsintensiva och algoritmbaserade HFT-handeln brukar peka på att denna verksamhet enbart handlar om att förutsäga pris- och volymförändringar i marknaden och att handeln enbart styrs av ett litet tidsfönster där HFT-aktören kan agera snabbare än marknaden i stort, en slags parasitär verksamhet. Därmed sagt tjänar HFT-handeln på alla andras bekostnad, till exempel fondsparare och aktiva aktieägare.

Den extrema historiska lönsamheten hos många HFT-aktörer används av kritiker till fenomenet som ett bevis. Över tiden har lönsamheten minskat, vilket delvis beror på en ökad konkurrens. Det finns inga exakta siffror på hur stor denna höghastighetshandel är, men det finns uppskattningar (till exempel Aldridge and Krawiciw) som ger vid handen att mellan 20 och 40 procent av all aktiehandel i USA var HFT-relaterad. Andra studier och uppskattningar visar på ännu högre siffror, vissa pekar på att uppåt 60 procent av handeln.

Kritiker menar också att HFT-handeln ökar volatiliteten (svängningar i marknaden och enskilda aktier eller andra instrument), i synnerhet när marknaden generellt präglas av stigande volatilitet. Ofta beskylls HFT-sektorn för den så kallade “flash crashen” 2010, men har även pekats ut vid flera senare tillfällen som en orsak till stora svängningar i aktiemarknaden.

Förespråkarna för HFT-handeln, oftast HFT-aktörerna själva och börsoperatörerna, brukar lyfta fram att verksamhetens handelsintensiva karaktär ökar likviditeten i tillgångsmarknaderna vilket leder till bättre prissättning och krympande spreadar (skillnaden mellan köp- och säljkurs). Effektiviteten i marknaderna blir helt enkelt bättre hävdar förespråkarna. Detta tycks stämma till viss del, men samtidigt finns det aktörer som menar att spreaden ökat för traditionella aktörer. Detta sägs bero på att det finns en rädsla för HFT-handlarnas överlägsna snabbhet vid prisrörelser.

I samband med att ICE fick tillstånd i förra veckan att införa hastighetsbegränsningar för vissa terminer framhöll två av medlemmarna i den regulatoriska myndigheten CFTC som var emot beslutet att tillåta fartbegränsningen att innovationsviljan kommer krympa. De menar att beslutet är diskriminerande och gör att industrin inte kommer fortsätta investera i allt snabbare teknologi.

Även om det är en mycket liten del av tillgångsmarknaderna som omfattas av hastighetsbegränsningar för att stävja HFT-handeln har en dörr öppnats mot mer omfattande regleringar.

För den som vill lära sig mer om HFT-handeln rekommenderas följande länk  och/eller denna dokumentär om HFT-pionjären Haim Bodek.

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna