USA:s “Donroe-doktrin”: Trump försöker locka Kina till venezuelansk olja

Stor kinesiska lån i Venezuela

Venezuela är det land i Sydamerika som mottagit störst lån från Kina. Lånen har traditionellt avbetalats genom export av billig olja. Lånen uppgår till runt 100 miljarder kronor, enligt Teneo.

”Kina ombeds nu att betala kontant för råoljeimport från Venezuela, vilket innebär att importen inte används för att betala av skulder. Detta lämnar frågan öppen om dessa skulder kommer att betalas tillbaka överhuvudtaget”, säger Gabriel Wildau till Di.

Läs även: Därför vill Washington åt Venezuelas olja – maktspelet bakom. Dagens PS

Kina har länge varit intresserade av Sydamerika

Maduros fall är en del av ett större mönster.

I decennier har Kina byggt upp ett omfattande nätverk av ekonomiska band i Latinamerika och Karibien, en region med över 30 länder och 670 miljoner människor.

Sedan tidigt 2000-tal har handeln vuxit till en halv biljon dollar årligen, och kinesisk finansiering har totalt uppgått till 302 miljarder dollar mellan 2000 och 2023, enligt forskningslabbet AidData.

USA:s nya säkerhetsstrategi, presenterad i december, lovar att ”neka konkurrenter från andra delar av världen” kontroll över ”strategiskt viktiga tillgångar” på västra halvklotet och ”göra allt för att tränga ut utländska företag som bygger infrastruktur i regionen”, skriver CNN.

Missa inte: Yaleprofessorn: MAGA har blivit maoistiskt. Realtid

Kinesiska företag har finansierat eller byggt hamnar, kraftverk, broar, vägar och gruvor över hela kontinenten. Företag som Huawei och ZTE, blockerade i USA av säkerhetsskäl, förser flera sydamerikanska länder med digitala nätverk.

I Peru utvinner kinesiska företag koppar, medan litium bryts i Argentina och Chile. Kinesiska statliga kraftbolag äger och driver delar av elnäten i Peru, Chile och Brasilien.

Panama är talande

Ett tydligt exempel på USA:s nya strategi är Panama, där högsta domstolen i torsdags ogiltigförklarade hamnkontrakt som innehas av ett Hongkong-kopplat företag vid Panamakanalen, något USA länge velat få bort, skriver The Guardian.

”Det råder ingen tvekan om att pressen ligger på, och länderna är sårbara för den. Och på utrikesdepartementen planerar folk olika sätt att hantera detta”, säger Jorge Heine, tidigare chilensk ambassadör i Kina, till CNN.

Läs även: Chevrons vd: Venezuela går åt helt rätt håll. Dagens PS

Ingen kinesisk reträtt

Statskontrollerade kinesiska medier lyfter samtidigt röd flagg gällande Trumps uttalanden. Li Haidong, professor vid China Foreign Affairs University i Peking, säger till Global Times att Trumps uttalande ser ut att vara ”ensidigt” och inte uppbackat av andra partner.

Men Peking signalerar att man inte planerar någon reträtt.

”Kina kommer ta till sig hur latinamerikanska länder reagerar på USA:s hållning”, säger Tang Xiaoyang, professor i internationella relationer vid Tsinghua-universitetet, till CNN.

”Men på lång sikt kommer de söka andra möjligheter för att undvika att bli USA:s de facto koloni. Och deras vilja att arbeta med Kina kommer faktiskt att växa”.