Ett bolag med ryska kopplingar fick sina pengar frysta av Skatteverket, men nekades att få frysningen stoppad i väntan på domstolens besked. Nu får bolaget rätt i kammarrätten och frågan måste prövas.
Rysslandskopplat bolag får rätt mot Skatteverket
Skatteverket har med stöd av EU:s sanktionsförordning mot Ryssland beslutat att frysa saldot på ett bolags skattekonto på grund av bolagets kopplingar till Ryssland.
Bolaget överklagade till Förvaltningsrätten i Härnösand och yrkade att beslutet tills vidare inte skulle gälla.
Missa inte: Misstänkt mordbrand mot försvarsjätte – två gripna. Realtid
Förvaltningsrätten avvisade yrkandet. Med hänvisning till EU-förordningen, instruktionen för Kommerskollegium och ett regeringsbeslut konstaterade domstolen att det är Kommerskollegium som prövar om frysta medel får frigöras och göras tillgängliga.
Eftersom EU-rätten har företräde ansåg förvaltningsrätten att inhibitionsregeln iförvaltningsprocesslagen inte kunde tillämpas i målet, rapporterar Dagens Juridik.
Rätten till ett effektivt rättsmedel
Kammarrätten gör en annan bedömning. EU-förordningen saknar helt bestämmelser om undantag eller interimistiska åtgärder under den tid som ett frysningsbeslut prövas i domstol. Samtidigt anges i skälen till förordningen att den är förenlig med bland annat rätten till ett effektivt rättsmedel. Därmed har det, enligt kammarrätten, överlämnats till nationell domstol att säkerställa att den rätten efterlevs.
Läs även: Trumps sändebud hos Putin: ”Vi har en idé för fred”. Dagens PS
Kommerskollegium kan visserligen frigöra delar av det frysta beloppet för betalning av bolagets skatter och avgifter. Men myndigheten kan inte pröva de övriga skadeverkningar som bolaget gör gällande, och saknar möjlighet att bedöma sakfrågan. Den kan därför inte ta ställning till hur sannolikt det är att Skatteverkets frysningsbeslut kommer att bestå.
Kommerskollegiums prövning fyller alltså inte samma funktion som en prövning enligt inhibitionsbestämmelsen. Förvaltningsrätten borde därför ha prövat yrkandet. Beslutet upphävs och målen återförvisas för ny prövning.
Frysningarna prövas på flera nivåer
Avgörandet kommer samtidigt som frågan om hur långt sanktionsdrivna frysningar får sträcka sig prövas rättsligt även på EU-nivå.
Nyligen slog EU-domstolen fast att enbart rysk ägarkoppling inte räcker för att frysa ett bolags tillgångar. För bolag som inte själva är svartlistade krävs i stället bevis för faktisk kontroll, och myndigheternas beslut måste vila på objektiva och tillräckligt starka omständigheter.
Missa inte: Kiev backar upp svenska utspelet – Belgien slår igen dörren. Realtid
Domen sätter en tydligare gräns för medlemsländernas möjligheter att frysa tillgångar på grundval av indirekta kopplingar.
Parallellt fortsätter den politiska striden om de betydligt större summorna. Inom EU ligger omkring 210 miljarder euro i ryska statstillgångar frysta, och avkastningen på dem kanaliseras vidare till Kyiv, senast genom ytterligare 1,4 miljarder euro.
Sverige driver tillsammans med flera medlemsländer på för att själva kapitalet ska kunna användas, sedan lånet på 90 miljarder euro visat sig otillräckligt.
