Ukrainas finansminister Serhiy Marchenko ställer sig bakom den svenskledda gruppens krav på att EU ska pröva nya vägar för de frysta ryska tillgångarna. Samtidigt varnar han för den tuffaste budgetsituationen sedan invasionsåret 2022.
Kiev backar upp svenska utspelet – Belgien slår igen dörren
I en intervju med Euronews säger Serhiy Marchenko, som lett landets finanser sedan 2020, att Ukraina redan ser likviditetsproblem och kan tvingas skjuta upp betalningar som inte är kopplade till kriget.
Missa inte: Norge beslagtar ryskt fartyg på Svalbard – Ukraina vill ha betalt. Realtid
Utländska fordringsägare påverkas inte, enligt honom, men lokal nivå kan drabbas, bland annat bygget av skyddsrum och infrastruktur inför vintern.
”Vi har inte haft en situation som den här sedan 2022”, säger han till kanalen.
Han arbetar nu med en budget som utgår från att kriget fortsätter in i 2027, med ett finansieringsgap på 32,6 miljarder euro att täcka. IMF:s delegation, som besökte Kiev under veckan, landar enligt Marchenko i liknande siffror.
Svenskt initiativ får stöd
Utspelet kommer knappt en vecka efter att Sverige tillsammans med Nederländerna, Spanien och Polen krävde att kommissionen prövar nya vägar för de omkring 210 miljarder euro i ryska centralbankstillgångar som ligger frysta inom unionen.
I brevet slår de fyra länderna fast att lånet på 90 miljarder euro inte räcker.
Läs även: Ukraina vill se ”förödande slag” mot Ryssland. Dagens PS
Marchenko välkomnar initiativet och hoppas att fler länder ansluter före eurogruppens finansministermöte i september. Den ukrainska planen går ut på att flytta förvaltarskapet för tillgångarna från Euroclear i Belgien till en ny struktur.
”Vi vill diskutera det. Planen skapar nya förutsättningar där det inte är Belgiens ansvar att möta rättsprocesser med Ryssland, utan de 27 ländernas gemensamma ansvar”, säger han till Euronews.
”Den dörren är stängd”
Den belgiska responsen har däremot varit kompromisslös.
Försvarsminister Theo Francken avfärdade i helgen initiativet i belgiska VRT med orden att frågan inte är förhandlingsbar och att dörren är stängd. Han varnade samtidigt andra medlemsländer, särskilt de baltiska, för att upprepade gånger sätta Belgien i ett hörn.
Missa inte: Putin medger krisen – men tvår sina händer. Realtid
Premiärminister Bart De Wever, som var den som fällde det ursprungliga reparationslånet, har tidigare liknat tillgångarna vid en gås som lägger guldägg, avkastningen kan användas, men själva kapitalet bör ligga kvar tills ett fredsavtal finns på bordet.
Den politiska kartan är därmed i stort densamma som i december, när planen sköts i sank efter invändningar från ECB samt motstånd från Italien och Frankrike.
Skillnaden är att decemberuppgörelsen var tänkt att avsluta striden, och nu, två månader efter första utbetalningen, är den tillbaka.
