Nio år efter att Högsta förvaltningsdomstolen satte stopp för att fakturera styrelsearvoden via eget bolag tillsätter regeringen en utredning om beskattningen.
Regeringen öppnar för att styrelseproffs ska få fakturera igen
Finansdepartementet ger en så kallad bokstavsutredning i uppdrag att se över hur arvoden från styrelseuppdrag och andra uppdrag av personlig karaktär beskattas.
Missa inte: Nu kräver styrelserna svar: Vad får jag egentligen för AI-pengarna? Realtid
Till utredare har regeringen utsett kammarrättsrådet Patricia Schömer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2027.
Nio år av kritik
Fram till 2017 kunde professionella styrelseledamöter fakturera sina arvoden genom egna bolag med stöd av ett ställningstagande från Skatteverket, som accepterade upplägget vid minst tre löpande uppdrag.
Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att en lagändring av näringsverksamhetsbegreppet inte påverkat den äldre praxisen. Styrelsearvode ska normalt beskattas hos ledamoten personligen, i inkomstslaget tjänst. Endast tidsbegränsade uppdrag som avser specifika insatser har accepterats i bolag.
Läs även: När vd:n blir varumärket – en riskfylld balansgång. Dagens PS
Skillnaden är ekonomiskt påtaglig. Via eget bolag har ledamoten kunnat teckna tjänstepension och sjukförsäkring och dra av kostnader, samtidigt som uppdragsgivaren sluppit arbetsgivaravgifter.
Styrelseakademien, som lämnat in en hemställan om lagändring till Regeringskansliet, har hävdat att nio av tio styrelseproffs skulle ta färre uppdrag efter domen.
Domstolen tvekade själv
När frågan prövades på nytt i plenum 2019 konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att det kan tyckas omotiverat att fästa så stor vikt vid uppdragets personliga karaktär, och att styrelseuppdrag därigenom särbehandlas jämfört med andra personliga uppdrag.
Missa inte: Ekobrottsdvokat vill införa ”körkort” för nya styrelseledamöter. Realtid
Domstolen ansåg ändå att det saknades skäl att ändra ett rättsläge som bekräftats så nyligen. Den formuleringen återkommer nu ordagrant i regeringens direktiv.
Regeringen skriver att dagens regler riskerar att leda till ökade kostnader och mer administration för företag som behöver extern kompetens i sina styrelser, och att de gör det mindre fördelaktigt att utföra styrelseuppdrag genom aktiebolag.
Förarbetet gjordes 2024
Regeringen gav i fjol Tillväxtanalys i uppdrag att analysera hur beskattningen påverkar företagens möjligheter att rekrytera extern styrelsekompetens.
Parallellt har frågan drivits genom en lång rad riksdagsmotioner från både Moderaterna och Centerpartiet, som skatteutskottet avslagit gång på gång.
Notan ska finansieras
Uutredaren ska redovisa eventuella intäktsminskningar för det offentliga och föreslå finansiering av dem.
Om fler arvoden kan slussas genom bolag försvinner underlag för arbetsgivaravgifter, och den kostnaden ska mötas någon annanstans i systemet.
Utredaren ska också väga in likformighet i beskattningen mot intresset av att företag ska kunna attrahera och behålla extern styrelsekompetens, två hänsyn som delvis drar åt olika håll.
