AI används allt mer för att skriva texter, sammanfatta rapporter, lösa problem och komma med idéer. Det sparar tid. Men det kan också förändra hur mycket vi själva behöver tänka – kanske till och med göra att vårt tänkande försämras.
Forskarna: AI kan leda till snabba förluster av kognitiv förmåga
Det är utgångspunkten för en ny forskningsartikel där en grupp forskare beskriver stora språkmodeller, LLM:er, som ett slags kognitivt virus.
Forskargruppen, som, enligt Futurism, leds av fysikern och biologen Ricard Solé har forskat om komplexa system, evolution och virus. Genom att utgå från modeller som normalt används för att studera hur virus och andra fenomen sprids har de tittat på vad som kan hända när en ny teknik sprids genom en befolkning.
De har ställt frågan: Vad händer om en teknik som kan göra delar av vårt tänkande åt oss blir så användbar att vi börjar använda den hela tiden?
Missa inte: AI kan ersätta fängelse – med minnen direkt i hjärnan. Realtid
Från hjälpmedel till beroende
Forskarna menar inte att AI infekterar hjärnan som ett virus. Istället argumenterar de för att användingen av stora språkmodeller som ChatGPT kan spridas mellan människor och göra oss beroende av tekniken.
Det kan börja ganska oskyldigt. En person använder AI för att lösa en uppgift. Det fungerar bra och sparar tid. Nästa gång används AI igen. Efter ett tag kan det bli standard att låta modellen göra delar av jobbet som personen tidigare gjorde själv.
Läs mer: Världens minnen håller på att ta slut – AI-jättarna suger upp allt. Realtid
Vi lägger över mer av tänkandet
Att människor använder hjälpmedel för att avlasta hjärnan är i sig inget nytt. Vi skriver ner saker vi vill komma ihåg och använder miniräknare när vi räknar.
Men stora språkmodeller (LLM:er) kan göra betydligt mer. De kan skriva en text, föreslå argument, analysera information och lösa problem. Därför kan vi också lägga över större delar av själva tankeprocessen på tekniken.
Forskarna kallar detta för kognitiv avlastning. Det är inte nödvändigtvis något negativt. Om AI hjälper oss med rutinuppgifter kan vi lägga mer tid på annat. Problemet uppstår om vi börjar använda AI även när det hade varit bättre för oss att göra jobbet själva.
Den som alltid ber AI att skriva texten behöver till exempel inte formulera sina egna meningar. Den som alltid ber AI att lösa ett problem behöver inte själv träna på att hitta lösningen.
På kort sikt kan det vara effektivt. På längre sikt finns, enligt forskarna, en risk att vissa färdigheter används mindre.
Missa inte: ”AI-skam”: Det nya tabut som kostar företag produktivitet. Realtid
Så kan användningen spridas
Forskarna tittar också på hur AI-användning kan spridas mellan människor.
Om en kollega använder LLM:er som ChatGPT för att skriva rapporter kan andra börja göra samma sak. Om elever ser att klasskamrater använder AI för skolarbete kan de själva börja använda tekniken. När allt fler använder AI blir det samtidigt mer normalt att göra det.
I forskarnas modell kan utvecklingen under vissa förutsättningar nå en tröskel där förändringen går snabbare. Det är detta de kallar för ett kognitivt virus.
Läs mer: Så smugglades Nvidia-chip för miljarder till Kina trots exportförbud – Dagens PS
En modell – inte ett bevis
Det är samtidigt viktigt att inte läsa in mer i studien än vad den faktiskt visar.
Forskarna har inte visat att människor blir dummare av att använda ChatGPT eller andra språkmodeller. De har inte heller följt en stor grupp AI-användare över tid och mätt en försämring av deras kognitiva förmåga.
Studien är i stället en matematisk och teoretisk modell för hur ett sådant scenario skulle kunna utvecklas. Den publicerades på arXiv i september 2026 och är ännu inte sakkunniggranskad.
Behöver vi lära oss att använda LLM:er mindre?
Forskarna föreslår olika former av kognitiv immunisering. Det handlar inte om att sluta använda AI. I stället handlar det om att behålla tillfällen där människor måste tänka själva.
I skolan kan elever exempelvis få använda AI som hjälp för att förstå ett problem, men själva behöva lösa det. På en arbetsplats kan LLM:er skriva ett första utkast, medan människan fortfarande kontrollerar innehållet och fattar de viktiga besluten.
Poängen är att AI ska fungera som ett verktyg, inte som en ersättning för allt eget tänkande.
Det är också den centrala frågan bakom forskningen: Hur mycket av vårt tänkande kan vi lägga över på AI utan att själva bli sämre på att tänka?
Svaret på frågan har vi inte än.
Läs också: Tyskt genombrott ska rädda AI-boomens energikris. Realtid
