I en debattartikel i Dagens Industri i helgen ställde sig Revisorsinspektionens chef Per Johansson frågan varför revisorer så sällan är hjältar i serier eller på vita duken. Det beror förmodligen på, som han skriver att revisorns jobb är att upptäcka och åtgärda ett fel INNAN det blir en nyhet.

När revisorn hamnar i nyheterna är det för att detta INTE gjorts. Även om misslyckandena är få i förhållande till alla gånger revisorn faktiskt gjort sitt arbete påverkar dessa bilden av revisorn. Undantagen är är få men allvarliga, skriver Per Johansson.

Som chef för tillsynen över revisorer har han ett ansvar, men han menar i sin debattartikel att Revisorsinspektionen (RI) har svårt att komma åt de grundläggande orsakerna till bristande etik. Här måste ledningarna för revisionsföretagen ta ett störe ansvar, skriver han.

– RI kan bara delvis i sin tillsynsverksamhet uppmärksamma bristande etik. Det etiskt ledarskap är bästa sättet att motverka bristerna. Den goda kulturen skapas genom medarbetare och chefer, organisation och styrprocesser, skriver Per Johansson i en mailkommentar till Realtids frågor.

Hur kan branschens yrkesetiska regler stärkas?
– Det är svårt att reglera god etik. Men det är viktigt att frågan lyfts, diskuteras och medvetandegörs. Det är i praktiskt handlande som grundläggande värdering och etik kommer till uttryck och kan ge goda resultat.
 
I Storbritannien pågår sedan i våras en het debatt om de största revisionsbyråernas, så kallade Big4, inbyggda intressekonflikt då de är både revisorer och rådgivare. Krav har ställts på att de största byråerna ska delas upp i en rådgivningsdel och en revisionsdel.

Nyligen reagerade några av firmorna själva genom att på eget bevåg meddela att de tänkte sluta rådge revisionskunder. 

– Det är bra att diskussionen och frågorna lyfts och att branschen där går före och kommer med konkreta förslag till hur oberoende och etik kan stärkas. Lösningen får inte enbart handla om ”break up” utan mer om ”shape up”, tycker Per Johansson.