Swedavia stoppar planeringen av nästa stora utbyggnad på Arlanda och skriver ned 1,2 miljarder kronor. Tre dagar tidigare presenterade det statliga flygplatsbolaget nästan en miljard kronor i rabatter till flygbolag som flyger ofta. Efter år av terminaler, pirer och framtida rullbanor tycks en ganska enkel tanke ha landat på Arlanda: en flygplats behöver framför allt flygplan och passagerare.
Arlandas stora kovändning – stoppar utbyggnad och satsar på billigare flyg
Det har äntligen gått upp för Swedavia att bolaget befinner sig i reseindustrin.
Det låter möjligen självklart. Ungefär som att IKEA säljer möbler och att Systembolaget säljer vin. Men på Arlanda har framtidsdiskussionen länge haft en stark doft av fastighetsseminarium. Nya terminalytor, nya pirer, nya hotell, nya parkeringshus och på mycket lång sikt nya rullbanor.
Nu kommer en rejäl kovändning.
Brommas sju extra år kan kosta 1,75 miljarder
Bromma flygplats föreslås få leva vidare till 2033 trots att den reguljära trafiken i praktiken har kollapsat. Vår beräkning säger att
1,2 miljarder försvinner ur böckerna
Swedavias styrelse har beslutat att avsluta projekteringen av en ny pir på Arlanda. Projektet hade ännu inte nått något slutligt investeringsbeslut, men arbetet har kostat pengar. Mycket pengar.
Swedavia skriver ned omkring 1,2 miljarder kronor, huvudsakligen kostnader som upparbetades före pandemin.
”Vi behöver alltid utgå från hur verkligheten ser ut och vad som är bäst för flygbolagen och våra resenärer”, säger Swedavias vd Mats Johannesson.
Just den meningen är intressant.
Flygbolagen och resenärerna nämns före byggnaden. Det är uppenbart att Swedavias nya vd Mats Johannesson har en annan agenda än den förra som nyligen fick nytt jobb som chef på SJ.
Swedavia skriver själv att förändrade resmönster och flygbolagens behov under den kommande tioårsperioden gör att andra investeringar nu prioriteras framför den nya piren. Lägre kapitalbehov ska dessutom bidra till konkurrenskraftigare flygplatsavgifter.
Det börjar alltså likna en reseaffär.
En miljard till dem som faktiskt flyger
Kursändringen blir ännu tydligare när man tittar på beskedet som kom den 30 oktober.
Från den 1 januari 2027 inför Swedavia en ny avgiftsmodell där flygbolag som erbjuder täta förbindelser mellan Arlanda och regionala flygplatser får betydande rabatter på start- och passageraravgifter.
Satsningen kostar närmare en miljard kronor under fem år.
Pengarna ska alltså inte hamna i ännu en terminaldel som kanske behövs om femton år. De ska göra det billigare för SAS, Norwegian och andra flygbolag att faktiskt använda Arlanda.
Det är ett stort tankeskifte.
”Med den nya modellen kan vi ge bättre förutsättningar för flygbolag som satsar på täta förbindelser till och från Arlanda”, säger Mats Johannesson.
Rabatten gäller bland annat trafik till Göteborg, Malmö och Luleå, men även regionala utrikeslinjer som Bergen och Gdansk. Swedavia hoppas att tätare matartrafik ska ge fler resenärer till Arlandas utrikeslinjer.
Det är ungefär så ett flygnav fungerar. Resenärerna från Luleå ska kunna kliva av ett plan och fortsätta till Paris, New York eller Bangkok utan att först behöva åka tåg till Köpenhamn.
Regeringen vill rädda inrikesflyget – myndigheterna fortsätter välja bort det
Regeringen har gjort en tydlig kursändring i flygpolitiken och kräver att statliga tjänsteresor ska vara färdmedelsneutrala. Ändå fortsätter
Inrikesflyget har imploderat
Bakgrunden är brutal.
Svenskt inrikesflyg hade 4,2 miljoner passagerare under 2025. Det var knappt 40 procent färre än 2019 och faktiskt färre än 1982, när mobiltelefonen fortfarande vägde ungefär lika mycket som dagens handbagage.
Första halvåret 2026 ökade inrikesresandet visserligen med 3 procent jämfört med året före, men låg fortfarande 40 procent under 2019.
Stockholm-Göteborg hade tappat omkring 60 procent av passagerarna sedan 2019. Stockholm-Malmö hade tappat 66 procent. De två linjerna står tillsammans för nästan hälften av hela inrikesflygets nedgång sedan 2019.
Det är svårt att lösa det problemet med ytterligare några tusen kvadratmeter terminal.
Norwegian uttryckte situationen betydligt rakare på Travel News flygseminarium den 22 oktober.
”Arlanda har tappat till Kastrup och inrikesflyget har hamnat i en ond cirkel. Färre flyger vilket leder till högre priser och ytterligare sänkt efterfrågan”, sade Charlotte Holmbergh, Norwegians svenska chef för Corporate Affairs.
Norwegian har dessutom sagt att bolaget vill satsa mer på Sverige och överväger att sätta in Widerøe på den svenska inrikesmarknaden.
Däremot har varken SAS eller Norwegian, så långt vi kunnat finna, offentligt kommenterat Swedavias nya miljardrabatt sedan den presenterades.
Femte banan får vänta länge
Och så har vi Arlandas gamla framtidsdröm om fler rullbanor.
I Swedavias långsiktiga masterplaner har både en fjärde och en möjlig femte bana funnits med. Den femte banan är inte formellt nedlagd genom veckans beslut. Beskedet gäller den nya piren.
Men femte banan befinner sig numera på ungefär samma tidshorisont som semester på Mars.
I tidigare domstolsmaterial har Swedavia och Trafikverket bedömt att en femte bana sannolikt inte skulle bli aktuell ens under en 20-årig tillståndsperiod.
Det är en viktig skillnad. Femte banan är inte avförd från alla framtidsplaner, men den är knappast något som grävmaskinerna behöver värma upp motorerna för.
Arlanda måste vinna tillbaka resenärerna
Swedavias verkliga konkurrensproblem är dessutom större än svagt svenskt inrikesflyg. Kastrup har under många år varit ett starkare nordiskt internationellt nav, samtidigt som svenska resenärer vant sig vid direktflyg med lågprisbolag och allt fler långlinjer från konkurrerande flygplatser.
Därför är veckans besked större än ännu ett investeringsbeslut.
Swedavia börjar använda sin balansräkning till att försöka skapa trafik.
Närmare en miljard kronor ska gå till rabatter för flygbolag. Projekteringen av en ny pir stoppas och 1,2 miljarder kronor skrivs ned. De nya avgifterna börjar gälla den 1 januari 2027.
Efter många år av ritningar över hur Arlanda skulle kunna se ut i framtiden är Swedavias nya fråga betydligt mer jordnära:
Hur får vi fler människor att vilja flyga härifrån?
Dags att döpa om SAS till DAS – Danmark tar hem hela flygvinsten
SAS har precis gjort den största flygplansbeställningen i bolagets historia. Upp till 40 nya långdistansflygplan ska köpas in i en affär värd
