Bromma flygplats föreslås få leva vidare till 2033 trots att den reguljära trafiken i praktiken har kollapsat. Vår beräkning säger att flygplatsen kostar omkring 250 miljoner kronor om året att hålla igång innebär sju års respit en nota på cirka 1,75 miljarder kronor. Frågan är vad staten egentligen hoppas ska hända under tiden.
Brommas sju extra år kan kosta 1,75 miljarder
Sju år kostar 1,75 miljarder
Regeringens utredare Anders Flanking föreslår att Bromma flygplats ska finnas kvar åtminstone till 2033, rapporterar Di. Därefter ska en ny prövning avgöra om flygplatsen fortfarande fyller en tillräckligt viktig samhällsfunktion.
Det betyder i praktiken sju års respit.
Swedavia särredovisar inte längre någon enkel offentlig siffra för vad Bromma kostar att driva efter den stora trafiknedgången. Men om Realtid räknar med en årlig kostnad på omkring 250 miljoner kronor blir matematiken enkel.
Sju år gånger 250 miljoner kronor är 1,75 miljarder.
Det är priset för att hålla frågan öppen fram till 2033.
Kalkylen är alltså inte Swedavias officiella prognos. Men vår beräkning illustrerar problemet med en flygplats där stora delar av kostnaderna finns kvar även när passagerarna försvinner. Säkerhet, räddningstjänst, flygledning, byggnader, banor och vinterunderhåll försvinner inte bara för att avgångstavlan blir kortare.
Regeringen vill rädda inrikesflyget – myndigheterna fortsätter välja bort det
Regeringen har gjort en tydlig kursändring i flygpolitiken och kräver att statliga tjänsteresor ska vara färdmedelsneutrala. Ändå fortsätter
BRA försvann och trafiken rasade
När BRA lämnade Bromma och flyttade över sin trafik till SAS på Arlanda 2025 försvann huvuddelen av flygplatsens reguljära trafik.
I augusti 2026 hade Bromma drygt 9 600 resenärer, omkring fem procent av trafiken samma månad 2019.
Det är mot den bakgrunden som 2033-förslaget måste bedömas.
Någon återkomst för BRA till den gamla modellen på Bromma framstår inte som en realistisk huvudplan efter bolagets omläggning mot SAS och Arlanda. Inte heller finns det några tecken på att SAS skulle flytta någon betydande inrikestrafik från sitt nav på Arlanda till Bromma.
Om man i kalkylen utgår från att ingen av de två aktörerna återvänder i större skala blir nästa fråga ganska brutal: vem ska fylla flygplatsen?
Mindre flygplan kan hjälpa – men inte fylla Bromma
Realtid har tidigare skrivit om att en del av krisen för svenskt inrikesflyg kan lösas med mindre flygplan.
Problemet på många svenska linjer är inte att människor helt har slutat flyga. Problemet är att det ibland finns 30, 40 eller 50 betalande resenärer där dagens affärsmodell kräver betydligt fler.
Det kan i bästa fall skapa nya regionala förbindelser även från Bromma.
Men några ATR-plan till Visby, Växjö eller andra regionala destinationer kommer knappast att återställa Bromma till den trafikplats som fanns före BRA reträtt.
Staten tar större ansvar för flyget
Samtidigt innehåller utredningen en betydligt större förändring än Brommas framtid.
Anders Flanking vill att staten tar över åtta kommunala flygplatser samt privatägda Stockholm Skavsta. Motivet är tillgänglighet, totalförsvar och beredskap.
Det säger något om vart svensk flygpolitik är på väg.
Staten verkar i allt högre grad betrakta flygplatser som infrastruktur ungefär som vägar och järnvägar, snarare än verksamheter som alltid ska bära sina egna kostnader.
Redan i dag finansierar staten flygtrafik på ett antal regionala linjer där marknaden inte klarar uppgiften.
Dags att döpa om SAS till DAS – Danmark tar hem hela flygvinsten
SAS har precis gjort den största flygplansbeställningen i bolagets historia. Upp till 40 nya långdistansflygplan ska köpas in i en affär värd
Den verkliga Brommafrågan
Debatten om Bromma har länge handlat om bostäder, buller, närheten till Stockholms centrum och konkurrensen med Arlanda.
Efter trafikkollapsen finns en betydligt enklare ekonomisk fråga.
Om det kostar omkring 250 miljoner kronor per år att hålla flygplatsen öppen handlar beslutet att vänta till 2033 om cirka 1,75 miljarder kronor.
För de pengarna får staten tid att undersöka om regionalflyg, ambulansflyg, affärsflyg, totalförsvar och beredskap tillsammans kan motivera Brommas existens.
SRF till attack mot Swedavia: ”Systemet fungerar inte längre – sälj Bromma”
Svenska regionala flygplatser vill rita om kartan för svenskt flyg. I ett uppmärksammat utspel kräver organisationen att Swedavia avvecklas
