Regeringen har gjort en tydlig kursändring i flygpolitiken och kräver att statliga tjänsteresor ska vara färdmedelsneutrala. Ändå fortsätter en stor del av myndigheterna att ha resepolicyer där flyget på förhand hamnar sist i kön. Det sker samtidigt som det svenska inrikesflyget åter tappar passagerare – och statens egna resor ligger långt under nivån före pandemin.
Regeringen vill rädda inrikesflyget – myndigheterna fortsätter välja bort det
Regeringen har försökt blåsa liv i svensk luftfart. Flygskatten är avskaffad, stödet till regionala flygplatser har stärkts och i den nya luftfartsstrategin slås fast att olika trafikslag inte ska ställas mot varandra.
Därför fick 59 myndigheter inför 2026 i uppdrag att redovisa hur de säkerställer att tjänsteresor sker färdmedelsneutralt och utifrån verksamhetens behov, rapporterar Travel News.
Dessutom ska hela kostnaden för resan räknas. En billigare tågbiljett är inte nödvändigtvis billigare för skattebetalarna om resan kräver en hotellnatt och flera extra arbetstimmar.
Nio av tio begränsar flyget
Men ute på myndigheterna går förändringen betydligt långsammare.
Stockholms Handelskammare begärde under våren ut resepolicyer från landets 341 statliga myndigheter och fick svar från 264. Enligt kartläggningen innehöll hela 90 procent regler som på något sätt begränsade möjligheten att flyga i tjänsten.
Bland de 59 myndigheter som fått regeringens särskilda uppdrag uppgav bara sju att de faktiskt ändrat sin resepolicy. Ytterligare 26 planerade förändringar medan nio ansåg att deras gamla regler redan uppfyllde regeringens krav.
Det är där det blir intressant.
Travel News visar exempel på myndigheter som säger sig följa regeringens nya linje samtidigt som deras egna dokument fortsatt prioriterar tåget. Patent- och registreringsverket anger exempelvis att tåg ska väljas i första hand för resor under 50 mil. Länsstyrelsen i Halland anser inte att policyn behöver ändras, trots formuleringen att kollektivtrafik och tåg ska prioriteras framför bil och flyg. Kammarkollegiet har samma skrivning.
Han kräver kriskommission efter SAS jättesatsning på Kastrup
SAS satsar över 100 miljarder kronor på nya flygplan och pekar ut Kastrup som bolagets globala nav. I Danmark och Skåne väntar
Staten har slutat flyga
Frågan är större än myndigheternas interna resehandböcker.
Offentlig sektor var tidigare en viktig kund för det svenska inrikesflyget. Enligt Stockholms Handelskammare ligger myndigheternas tjänsteresor med flyg fortfarande omkring 30 procent under 2019 års nivå. För kommuner och regioner är tappet omkring 40 procent.
Det märks i flygstatistiken.
Under andra kvartalet 2026 minskade det svenska inrikesflyget med 1,5 procent samtidigt som utrikestrafiken ökade med 3,2 procent. I juli blev nedgången betydligt brantare. På Swedavias tio flygplatser föll inrikesresandet med 13 procent jämfört med året före. På Arlanda var nedgången nära 16 procent och på Landvetter 21 procent.
Staten mot staten
Därmed uppstår en ganska märklig situation.
Regeringen försöker stärka Arlanda, hålla regionala flygplatser vid liv och skapa bättre förutsättningar för inrikesflyget. Samtidigt fortsätter delar av den statliga förvaltningen att ha regler som aktivt styr bort en kundgrupp som flyget behöver.
Inrikesflygets kris går förstås inte att skylla på myndigheterna. Videomöten, färre affärsresor, höga kostnader och minskat utbud väger betydligt tyngre.
Men om staten vill ha ett fungerande inrikesflyg kan den åtminstone börja med att följa sin egen politik.
Krisen för Arlanda växer – SAS skär ner New York igen
Krisen för Arlanda fördjupas. SAS minskar nu kapaciteten till New York med både färre avgångar och mindre flygplan.
