Amerikanska kongressledare presterar lika dåligt som kollegor på börsen – tills de får maktpositioner. Då skjuter avkastningen i höjden – med 47 procentenheter per år.
USA:s toppolitiker tjänar miljoner – när de får makten


Mest läst i kategorin
En ny studie visar hur politisk makt omvandlas till personlig vinst genom insiderinformation och styrda omröstningar.
Forskarna Shang-Jin Wei vid Columbia University och Yifan Zhou vid Xi’an Jiaotong-Liverpool University har följt samma politiker före och efter att de klättrat till toppositioner mellan 1995 och 2021.
Makten – inte kompetensen – förklarar framgången.
Två vägar till överavkastning
Paul Pelosi, make till dåvarande talman Nancy Pelosi, köpte aktier och optioner i Alphabet och Apple månader innan senatens demokratiske majoritetsledare Chuck Schumer begravde antitrustlagförslag riktade mot Google Play Store och App Store.
Kongressledamoten Chris Collins tipsade 2017 sin son om ett misslyckat läkemedelstest efter ett mejl från en bolagsledning – vilket gjorde att sonen undvek förluster på över 700 000 dollar. Collins dömdes senare för insiderhandel.
Studien från National Bureau of Economic Research identifierar två vägar till överavkastning: politisk insiderinformation och tillgång till företagshemligheter.
Säljer innan utredningar offentliggörs
USA:s talman och majoritetsledare bestämmer vilka lagförslag som går till omröstning, vilket ger förkunskap om kommande regleringar.
Forskarna visar att toppolitikernas aktieförsäljningar förutsäger framtida SEC-utredningar och kongressutfrågningar. De säljer nämligen innan problemen offentliggörs.
Deras köp följs dessutom systematiskt av att deras parti röstar för förslag som gynnar just de företag som kongressledaren investerat i.
Kontrakt utan konkurrens
Företag som köpts av toppolitiker får betydligt fler federala upphandlingskontrakt nästa år – särskilt sådana utan konkurrensutsättning.
Den federala regeringen delar ut tusentals kontrakt dagligen.
Att ledarnas investeringar följs av just dessa företag får kontrakt tyder på selektivt inflytande och inte enbart framförhållning, enligt forskarna.
Företag delar information med makthavare
Den andra mekanismen är tillgång till företagshemlig information. Företag som donerat till kongressledarens kampanj eller har huvudkontor i deras hemstat genererar betydligt högre avkastning efter att politikern fått maktposition.
Kongressledares aktieköp följs av fler positiva företagsnyheter nästa år, medan försäljningar föregår negativa nyheter.
Avgörande är att detta endast gäller nyheter som företagsledningen känt till i förväg – som utdelningshöjningar eller resultatrevisioner – och inte externa chocker som stämningar.
Mönstret tyder på att företag frivilligt delar intern information med kongressledare, troligen i utbyte mot politiska tjänster.
Inte bara Nancy Pelosi
En uppenbar fråga är hur mycket av resultatet som beror på Nancy Pelosi, som blev kongressledare 2001 och vars make – tidigare nämnde Paul Pelosi – är riskkapitalist.
Forskarna testade detta genom att köra analyserna utan de mest aktiva handlarna och utan kongressmedlemmarna med starkast avkastning.
Ledarskapets överprestation kvarstod kraftigt även då. När forskarna tog bort de mest framgångsrika handlarna förbättrades till och med gapet något.
Mönstret är systematiskt över alla kongressledare mellan 1995 och 2021, totalt 47 individer varav 20 handlade både före och efter att de fick ledarpositioner.
Lagen fungerar inte
STOCK Act infördes 2012 för att stoppa insiderhandel i kongressen. Antalet affärer minskade efter lagens införande – men överavkastningen består, visar studien.
Böterna för att bryta mot lagen är endast 200 dollar, runt 2 000 kronor. Överträdelser offentliggörs inte, vilket ger politiker små incitament att följa reglerna.
Studiens slutsats är att både politisk insiderinformation och möjligheten att forma lagstiftning efter eget portföljintresse driver kongressledares handelsframgång.
Forskarna skriver att starkare efterlevnad eller en reform av STOCK Act kan vara nödvändig för att återupprätta förtroendet för offentliga ämbeten.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.












