USA stoppar Acomplia

Här i Sverige har Acomplia funnits i över ett år och blivit omnämnt som ett superpiller som hjälper mot både fetma och diabetes.

FDA, som motsvarar vårt Läkemedelsverk, sa nej till ett godkännande av bantningsmedlet i USA nu i september, enligt Zimulti Acomplia Report. Acomplia heter själva läkemedlet där Rimonabant är det verksamma ämnet.

Men läkemedelsbolaget Sanofi-Aventis, tillverkare av läkemedlet, ger inte upp USA-marknaden: Om tre-fyra år ska Rimonabant lanseras åter igen – men då som medicin mot typ 2-diabetes.

Innan Acomplia kom ut på marknaden beskrevs det som det nya superpillret. Användaren skulle inte bara bli smal och frisk utan även slippa drabbas av typ 2-diabetes.

I oktober 2006 godkändes läkemedlet i Sverige och försäljningen har stigit stadigt. Enligt läkemedelsbolaget Sanofi-Aventis står 18.000 patienter på det receptbelagda Acomplia. Sanofi-Aventis står även bakom läkemedlet Zimulti som också är baserat på Rimonabant.

– Att det amerikanska läkemedelsverket inte godkände Acomplia kan bero på att det är fler patienter som har kraftig övervikt i USA och därmed ökar riskerna för biverkningar, säger läkare Lennart Waldenlind, på enheten för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket.

Han fortsätter:

– Vi har tagit med biverkningar som depression, nedstämdhet och att läkemedlet inte ska användas av den som har självmordstankar. Det står i de förskrifter som patienten får.

Enligt nätsajten Netdoktor.se verkar Acomplia via belöningscentrum i hjärnan, på samma system som cannabis, via en av de så kallade cannabinoid-receptorerna: Att när vi dricker, röker eller äter producerar kroppen cannabisliknande ämnen, som binder till denna receptor. En behaglig känsla skapas och därmed uppmuntras och belönas beteendet. Acomplia blockerar receptorn vilket minskar aptiten och därmed belöningen – och man äter mindre.

I studier har Acomplia bidragit med viktminskning hos överviktiga med i genomsnitt 4–5 kilo under ett år, enligt Netdoktor.se

I en stor studie av ämnet på över 3.000 personer hoppade hälften av, vilket gjorde resultatet mer svårtolkat. Avhopparna fanns både i gruppen som fick läkemedel och gruppen som fick placebo (socker-piller). Studien har fått kritik för att forskarna inte gjorde en riktig uppföljning av varför så många gav upp försöket. Man tror att det beror på för höga förväntningar och även biverkningar av läkemedlet.

– Det är ett problem att många hoppar av de studier vi gör och det gäller alla läkemedel. I gruppen som fick läkemedlet var det 13,8 procent som inte fullföljde studien på grund av biverkningar. 8,1 procent i placebogruppen föll bort på grund av biverkningar. De patienter som hoppade av på eget initiativ var 22,6 i placebogruppen och 17,4 procent i gruppen som fick Rimonabant, berättar Katarina Carlsson som är produktchef på Sanofi-Aventis i Sverige.

Maj Staberg

frilansjournalist

redaktionen@realtid.se