Upphandlingsregler två år försenade

Lagstiftningsprocessen är inte anpassad till EU:s frister, anser ansvarigt kansliråd.

Det var flera länder, däribland Tyskland och Finland, som hade problem att införliva EU-direktiven om offentlig upphandling i tid.

– Men vi blev nog bland de sista, säger Rickard Falkendal, kansliråd på finansdepartementet.

Några böter blir det inte, men svenska staten måste stå för de rättegångskostnader som kommissionen haft i målet, som slutade med dom i EU:s domstol i Luxemburg på torsdagen.

– Nu har vi antagit lagstiftning som införlivar direktiven. Den trädde i kraft den 1 januari. Hade vi inte gjort det hade det varit fortsatt fördragsbrott och då hade EU-kommissionen kunnat vända sig till domstolen för att begära vite, säger Falkendal.

Torsdagens dom gällde ett tilläggsdirektiv till EU:s upphandlingsregler, som skulle ha varit infört i januari 2006. Den följer på två andra EU-domar i december, i vilka Sverige fälls för att även ha missat att införa huvuddirektiven med nya upphandlingsregler som gäller för offentliga myndigheter, bolag och stiftelser.

TT: Två års försening, hur förklaras det?

– Det beror på att det var väldigt omfattande lagstiftning. Det är 440 paragrafer. Den svenska lagstiftningsproceduren är inte alltid så väl anpassad till de införlivningsfrister som ges i direktiven. Det var ganska kort frist i de här stora direktiven, 21 månader, säger Falkendal.

Med facit i hand hade det enligt Falkendal varit bra om svenska regeringen hade satt i gång utredningen om de nya upphandlingsreglerna på ett tidigare stadium.

– Nu kom både utredaren och vi i en väldig tidsnöd. Framöver ska vi försöka komma i gång med skrivandet av lagförslag i ett tidigare skede, säger Falkendal.