Privatkunden gör come-back i Tysklands bankvärld.
Tysk bankfusion innebär strategiväxling


Deutsche Bank avvecklade i åratal det mesta av sin privatkundverksamhet. Det var företagsaffärer som gällde, gärna globalt för Tysklands största lönsamaste bank. Med köpet av Postbank gör man helt om i strategin och köper 14,5 miljoner privatkunder och får därmed 28,5 miljoner privatkunder totalt.
Privatkunderna har i bankkrisens spår vvisat sig ara säkrare och stabilare. Men Deutsche Banks köp av Postbank, en stor men vågad affär där två kulturer krockar. Experter är oense om framtidspotentialen, men de flesta välkomnar konsolideringen i banksektorn.
”Hos Postbank finns många människor som vill ha ett billigt konto, och inget annat”, förklarar Hans-Peter Burghof från Universitet Hohenheim institutens olika kundkulturer. Medan hos Deutsche Bank går den förmögna privatmannen eller någon från det tyska företagandets ”Mittelstand” som vill erövra världen och behöver en kompetent finansrådgivning, i Der Spiegel online.
”Det skiljer världar mellan de båda bankerna”, kommenterar Thomas Hartmann-Wendels på Kölns universitet. ”Jag undrar hur det ska fungera”. Trots detta vill Deutsche Bank genomföra köpet av Postbank för 2,5 miljarder euro och får för det knappt 30 procent av Posbank. Senare ska finansjätten erövra världen.
I en marknadsundersökning från tyska Facit-institutet, publicerad i den ledande reklamtidskriften Horizont framkom hur olika varumärkena betraktas. Postbank som banken för den vanlige mannen förtroende full och sympatisk. Många kunder tror uppenbart också på att Postbank inte bara styrs av vinstmaximering utan även har ett socialt ansvar,främst för sina anställda för att behålla deras jobb.
Deutsche Bank däremot ses både på med beundran och avståndstagande. De stora globala framgångarna gör den attraktiv, men få känner sympati för jättekoncernen. Till en del kan det ju bero på den skicklige men också mycket kritiserade vdn Josef Ackermann, en av Tysklands absolut bäst betalda direktörer.
I en finanshärva för drygt ett år sedan, hamnade han inför rätta och fick bland annat försvara vidlyftiga bonusar. Han friades, men saken startade en stor diskussion om bonus och andra ersättningar till topchef.
Troligt är att Deutsche Bank och Postbank inte försöker sammansmälta helt med varandra så som Commerzbank och Dresdner Bank planerar, då företagen är alltför olika.
– Jag utgår från att Postbank inte försvinner från markanden som varumärke,säger Jürgen Kaeuffer som värderar de viktigaste varumärkena i Tyskland på förtaget Semion.
Europas största fackförening ver.di:s chef Frank Bsirske har uttalat sig mot fusionen, då han fruktar massiva jobbförluster av de 21.000 anställda på Postbank. Någon direkt betydelse kommer knappast den fackliga kritiken att ha, även om de sitter med i styrelsen som ska godkänna fusionsplanen som sträcker sig till 2010, har de inte majoritet där.
I första ettappen har man enats om det 30 procentiga köpet av Postbank, men det finns planer på ett vidare övertagande upp till 50 procent, men det är inte fastlagt när.
Möjligheten finns teoretiskt att den spanska Santander-Banken vill blanda sig i. Man har uttalat intresse för att överta Postbank och börjat köpa aktier, vilket fått Postbankaktien att stiga något. Men för närvarande tar få bedömare detta riktigt på allvar. Möjligen kan detta fördyra övertagandet för Deutsche Bank.
En av orsakerna till övertagandet är att Postbank är Tysklands största privatkundbank med 14,6 miljoner kunder. I det läge som uppstått i finanskrisens spår är privatkunderna en större potential för bankerna än tidigare. Deutsche Bank gjorde för ett par år sedan ett försök att avknoppa alla sina privatkunder i Deutsche Bank 24, något som då ansågs strategiskt rätt, men slutade i mer eller mindre fiasko.
Hur överraskande det hela ändå är beror helt och hållet på hur man värderar privatkundernas framtid. I Handelsblatt gick att läsa en krönika av en erfaren ekonomijournalist, hur Postbank inte var något att köpa för en annan bank, trots att deras aktie gått upp en tid vid olika rykten.
I dag hävdar en ekonomiprofessor att det är den elegantaste av alla lösningar, Ackermann på Deutsche Bank styr nu helt hur privatkundsektorn utvecklas, och posten får ett bra pris för Postbank.
I Financial Times Deutschland däremot menar man i en ledare, att Ackermann endast reagerat defensivt. I finanskrisens spår var Postbanken lite billigare, och andra fusioner i Tyskland och utomlands satte honom under tryck, liksom rädslan för att spanska Santander-Banken verkligen skulle lyckas bryta sig in på den tyska marknaden.
Majoriteten av alla experter är dock eniga om att det är avsevärda svårigheter för att fusionen ska lyckas fungera. Något ifrågasättande av priset har knappt förekommit.
Flera menar att det hela är en välkommen konsolidering av tyska banksektorn som nu sker. Som en följd av affären spekuleras också i vad tyska posten ska använda 2,7 miljarder euro till, i sin europeiska och globala expansion.
Källor: Der Spiegel, Finacial Times Deutschland, Handelsblatt, FAZ.





