Svensk Kinaexport handgjord framgång

– Det gällde att köpa något och slänga på ett skandinaviskt varumärke, säger Chris Magnusson, som grundade företaget Swedbrand tillsammans med Zaid Bunni medan han fortfarande studerade vid Stockholms universitet.

– Vi började med pennor. Sedan försökte vi med reproducerade oljemålningar. De målar på löpande band – en är expert på ögon, en annan på hår. Vi tänkte sälja till inredningskedjor.

– Sedan porslin. Det var en evolutionär process som till slut ledde oss fram till förpackningar.

Exklusiva förpackningarna i papper, plast, trä och plåt gick hem.

– En ICA-kasse har ingen marginal alls. Vi gör stora volymer handgjorda förpackningslösningar.

Zaid Bunnis bror driver en salladsbar som blev första kunden – mot förskott.

– Men det finns en rädsla bland små bolag att göra inköp från Kina, säger Chris Magnusson.

– Stora företag är mycket snabbare på att ta beslut, säger Zaid Bunni.

– Vi började kontakta större kedjor. Vi gav upp de mindre.

– Fastän marginalerna är sämre hos de stora, säger Chris Magnusson.

Nu har Swedbrand flera stora svenska prestigekunder. En pappershandelskedja, en cafékedja och en chokladtillverkare.

– De månar om sin svenska image.
Allt ska verka som om det produceras i Sverige. Många svenska företag vill inte att det ska synas att produkterna kommer från Kina, säger Chris Magnusson.

– Vi visar inte våra svenska kunders produkter i Sverige. Det gör vi däremot i Birmingham, säger Zaid Bunni.

I stället för att importera till ett svenskt företag, har de valt att exportera från ett kinesiskt företag. Swedbrand är registrerat i Kina. Chris Magnusson har skrivit sig själv i Kina.

Swedbrand vill inte hjälpa till med importen, som importera.se.

– De jobbar mot svenska småföretagare som går ihop om en container med prylar, säger Chris Magnusson.

– Vi tar inte ordervärden under fem, sex tusen dollar, säger Zaid Bunni.

– Volym är viktigt. Och priser. Och kvalitet. Man måste dubbelkolla allting. Två, tre dagar efter produktionsstart är jag alltid i fabriken, säger Chris Magnusson.

– Ett problem för kunden blir tre problem för oss. Först med produkten, sedan om vi riskerar att förlora kunden, och till slut för företagets rykte, säger Zaid Bunni.

De kinesiska tillverkarna kräver 50 procent i förskott. De svenska kunderna betalar också hälften i förskott och resten när varorna är på väg.

– Transportdokument är lika med pengar. När godset lämnat Kina har man fått 100 procent av betalningen. Det tar två, tre månader. Med företag vi känner bra är det inga problem.

Det mesta sköter de från Shanghai.

– Vi åker till Stockholm ibland för att fika lite. Vi frågar varandra om allt är lugnt, ungefär, säger Chris Magnusson.

– Man håller kontakten helt enkelt.

– Kunderna gör inköpsresor till Kina. Då passar de på att besöka oss, säger Zaid Bunni.

Få svenska kunder vill besöka fabrikerna.

– De vet att det finns svenskar på plats, säger Chris Magnusson.

– Det är många som frågar om vi kollat arbetsförhållandena. Och när det handlar om matförpackningar är det viktigt att det är rent i fabriken.