Storföretagen nobbar Riksbanken

– Vi ser det som en positiv utveckling i Riksbankens arbete att stabilisera det finansiella systemet och på detta sätt öka bankernas möjl till att förse företagssektorn med likviditet, säger lastbilstillverkaren Volvos investerarkontakt Christer Johansson.

– Vi avvaktar nu för att se hur bankerna kommer att agera.

Kullagertillverkaren SKF behöver inte heller pengar.

– Jag har kollat med treasury, säger Marita Björk på investor relations.

– Vi har en bra kassa. Vi genererar ett bra kassaflöde. Vi har kommittade kreditlinor. Men alla aktiviteter som skapar en bättre likviditet på marknaden är givetvis bra.

I Kiruna behövs inte heller mer pengar för tillfället.

– Vi har inget behov i dagsläget, men vi har stora åtaganden i framtiden, säger LKAB:s ekonomidirektör Leif Boström.

– Jag tycker att det är ett bra initiativ eftersom det finns en brist på likviditet i marknaden. Vi märker det inte, för vi är egenfinansierade. Däremeot vet jag att andra gör det.

Vilka?

– Det kan jag inte säga.

Telia Sonera resonerar likadant.

– Som låntagare i företagscertifikatsmarknaden så välkomnar vi initiativ som gör att den marknaden kan fungera bättre, meddelar presskontakten Jan Sjöberg.

– Vår spontana bedömning är att Riksbankens initiativ har förutsättningar att göra just detta. Någonting annat kan vi inte säga.

Gruvmaskintillverkaren Atlas Copco vill inte heller ha hjälp.

– Vi ser inget omedelbart finansieringsbehov. Därför påverkar inte det här oss nu, säger presschefen Daniel Frykholm.

– Däremot tycker vi förstås att det är bra ur ett makroperspektiv att Riksbanken hjälper till. Det är bra om det blir bättre likviditet på marknaden. Generellt är det positivt att de försöker.

Konkurrenten Sandvik rapporterar tredje kvartalet imorgon och vill inte kommentera något innan dess.

Kökskoncernen Nobia säger nej tack.

– Vi tackar för erbjudandet men, vi behöver inte ytterligare finansiering. Vi har i dag ett stort utrymme som sträcker sig fram till 2011, säger Ingrid Yllmark.

Vilka företag siktar då Riksbanken på?

Riksbanken vänder sig till ”större icke-finansiella företag” med säte i Sverige. De ska gärna ha en kreditrating från Moodys eller Standard and Poors, men i praktiken räcker det med att den bank som förmedlar lånet åt Riksbanken tycker att det är ett tillräckligt kreditvärdigt företag.

– Eftersom Sverige inte har samma tradition för kreditrating som USA, säger Jan Schüllerqvist, rådgivare på Riksbanken.

Vad får Riksbanken att tro att pengarna behövs?

– Vi vet ju inte hur det här kommer att användas. Det är upp till bankerna att säga att det är de här företagen föreslår vi, så kommer Rikdsbanken att ta ställning till det.

– Vi har väl fått en del signaler som säger att det kan behövas mer krediter till företagen. Om det är så att företagen inte har problem med finansieringen så är det väl alldeles utmärkt.

Vilka signaler?

– Vi pratar ju med olika aktörer. Vi har uppfattningen att den certifikatmarknad som normalt finns inte längre fungerar som den brukat göra. Det behöver inte vara så att bankerna stryper krediter – det kan vara så att de företag som ger ut certifikaten inte är lika pigga på det längre.

Vilka företag har Riksbanken pratat med?

– Vi kan inte säga exakt vilka vi pratat med.

Riksbankens förslag kan ses som en replik på att USA:s centralbank Federal Reserve bildat bolag som direkt förmedlar certifikat till industrin.

– Så tycker vi inte att vi kan göra, säger Jan Schüllerqvist.

– Det är inte naturligt för Riksbanken att köpa certifikat. Vi lånar istället ut till bankerna som är intermediärer.