Stoppat bantningspiller bakslag för Astrazeneca

Astrazenecas motsvarande produkter heter AZD2207 och AZD1175. De är ännu i relativt tidiga utvecklingsfaser, men tillhör precis som Acomplia läkemedelsgruppen ”CB1-antagonister” som blockerar hungersignalerna till hjärnan.

Från analytikerhåll finns förväntningar på att Astrazeneca-produkterna ska kunna lanseras efter år 2012 eller 2013, men nu återstår att se hur det blir med det.

I förra veckan fattade europeiska läkemedelsmyndigheten EMA (European Medicines Agency) beslutet att rekommendera att Acomplia stoppas i Europa, eftersom patienterna som tar pillret riskerar att få psykiska biverkningar.

Merck har självt stoppat utvecklingen av sin CB1-antagonist för att patienterna blev deprimerade och irriterade, och Bristol Myers Squibb lämnade tillbaka rätten till en CB1-antagonist till Solvay Pharma.

– Pfizer har en CB1-antagonist i sen utvecklingsfas, men det är bara en tidsfråga innan de lägger ned den produkten, säger analytikern Peter Andersen på Jyske Bank i Danmark till Realtid.se.

– En god gissning är att även Astrazeneca kommer att ge upp utvecklingen av sina CB1-antagonister, säger han.

Astrazeneca bekräftar att de fortfarande arbetar med utvecklingen av AZD2207 och AZD1175, men förnekar nu att produkterna utvecklas mot övervikt.

Nu heter det att produkterna bara utvecklas mot den mer specifika indikationen diabetes, trots att det fortfarande står på Astrazenecas internetsajt att produkterna utvecklas både mot diabetes och övervikt. Se bild från Astrazenecas internetsajt om det under artikeln.

Enligt Astrazenecas talesperson Anne-Charlotte Knutsson har bolaget numer över huvud taget ingen verksamhet som har med övervikt att göra.

Har Astrazeneca några produkter mot övervikt?

– Nej, och vi har inga sådana läkemedel som vi håller på att utveckla heller, säger Knutsson.

Hon bekräftar dock att Astrazeneca håller på att utveckla preparaten AZD2207 och AZD1175 mot diabetes.

– Det finns ett stort behov av läkemedel mot diabetes.

Kan man teoretiskt sett även använda dessa produkter mot övervikt?

– Jag vet inte. Det är för tidigt att säga. Vi börjar med att utveckla dem för ett behandlingsområde.

Är det risk för att AZD2207 och AZD1175 mot diabetes visar samma biverkningar som Acomplia mot övervikt?

– Det är för tidigt att säga. Våra produkter ligger tidigt i forskningsportföljen. Vi får följa det här och se hur utfallet blir.

– Nu finns det känd kunskap om Acomplia, så får vi se om det finns likheter med våra produkter eller inte.

– Det får våra studier utvisa, och det är alltid väldigt långa och många studier som görs av ett läkemedels effekt och säkerhet innan det får lanseras.

Så är det ett bakslag för Astrazeneca nu när Sanofi-Aventis slutar sälja Acomplia?

– Jag skulle inte tro det. Våra projekt ligger ännu i så tidig fas.

Analytikern Jacob Plieth på Edison Investment Research i London konstaterar att AZD2207 och AZD1175 har samma verkningsmekanism som Acomplia.

– De är alla CB1-antagonister. AZD1175 är i klinisk forskningsfas ett och AZD2207 i fas två, säger han till Realtid.se.

Vet du om Astrazeneca har sagt något om att de produkterna utvecklas mot övervikt?

– Senast jag läste information från Astrazenca om bolagets forskningsportfölj, angavs AZD2207 och AZD1175 utvecklas både mot övervikt och diabetes.

Det var i juni/juli.

– Jag är säker på att Astrazeneca då skrev att båda produkterna även utvecklas mot övervikt.

Under telefonsamtalet med Realtid.se går Plieth åter in på Astrazenecas internetsajt, för att se hur det ser ut nu.

– Jodå, det står fortfarande där att AZD2207 och AZD1175 är CB1-antagonister, och att de utvecklas både mot diabetes och övervikt, säger han.

Enligt Plieth har många läkemedelsbolag upplevt svårigheter vid utvecklingen av bantningspiller.

– Det är mycket svårt att få en sådan produkt godkänd för att användas generellt mot övervikt, så det som bolag som Astrazeneca försöker göra är att utveckla produkterna mot mer specifika, relaterade indikationer såsom diabetes.

Vanligtvis är flera verkningsmekanismer aktiva samtidigt i överviktspiller.

– Det ger ofta elaka biverkningar. Men avvägningen mellan risker och fördelar kan bli gynnsam om man ser på ett specifikt behandlingsområde som diabetes. Då kan det anses vara värt att ta än större risk, än en bred användning mot övervikt.

– Då kan läkemedelsmyndigheter som amerikanska FDA tycka att det är värt att acceptera den potentiella risken, fast ”terapifönstret” blir väldigt litet.

Förutom Acomplia drogs enligt Plieth en liknande produkt tillbaka för några veckor sedan av läkemedelsbolaget Merck.

– De tyckte inte att det var värt att sänka dosen och minska effekten av läkemedlet, för att undvika biverkningar.

Den produkten var också en CB1-antagonist mot övervikt.

Det fanns även en tredje produkt som utvecklades av Bristol Myers Squibb i samarbete med Solvay Pharma.

– Men där såg vi nyligen att BMS lämnade tillbaka rättigheterna för produkten till Solvay. Det lär ha varit för att de såg förutsättningarna.

Astrazenecas produkter AZD2207 och AZD1175 behöver enligt Plieth inte ändras i sig för att användas för diabetes i stället för fetma.

Däremot lär man behöva ändra upplägget på de slutgiltiga så kallade ”fas 3”-studierna av produkterna för att mäta effekten mot diabetes.

– Man lär behöva ändra strukturen på studien, men jag tror inte att man behöver justera produkterna i sig.

Alla läkemedelsstudier i sen fas brukar göras med produkten i den formen att den tas som ett piller genom munnen.

Plieth bedömer att det ännu kan ta lång tid innan Astrazeneca-produkterna börjar säljas till patienter, om de tar sig igenom alla studier.

– Det tar säkert 1-2 år innan de klarat av fas 2-studierna helt, och därefter ytterligare kanske 2 år innan de har genomgått kompletta fas 3-studier.

– Jag skulle bli överraskad om de produkterna skulle nå marknaden inom 4 år.

Plieth bedömer att det finns 4-5 läkemedelsföretag som har intressanta överviktsprodukter på gång.

Ett av dem är danska NeuroSearch som väntas inleda fas 3-studier med sin överviktsprodukt i början av nästa år.

Det finns även amerikanska bolag med intressanta projekt. Det finns 3 företag där som har överviktsprodukter i fas 3-studier.

Överviktsläkemedel är knepiga eftersom de påverkar det centrala nervsystemet, men skillnaden mot Acomplia är att dessa företags produkter inte är CB1-antagonister utan de har en annan verkningsmekanism.

– Nu får vi vänta och se om de här produkterna har några biverkningar när dokumentationen om dem inlämnas till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

– Det kommer att få stor uppmärksamhet på marknaden, om det går att utveckla läkemedel som kan användas generellt mot övervikt eller ej.

Vilka läkemedelsaktier ska man köpa utifrån detta?

– Troligen ingen alls för närvarande, skrattar Plieth.

Men han säger sig ändå bedöma att NeuroSearch är mycket intressant.

– Deras överviktspreparat har 3 verkningsmekanismer fast preparatet inte är gjort på en kombination av produkter utan en enda grundmolekyl.

I fas 2-studierna testade NeuroSearch produkten i flera olika doser, och den högsta dosen fick mest effekt mot övervikt.

Utmaningen inför fas 3-studien, är nu om dosen ska sänkas för att minska risken för biverkningar men samtidigt ökar då risken för sämre effekt.

– Man ger upp effekten till fördel för lägre risk för biverkningar.

Plieth ska själv på besök hos NeuroSearch i veckan.

Problemet är att fortsatta studier är resurskrävande.

– NeuroSearch är ganska välfinansierat, men fas 3-studier för överviktsprodukten lär kosta 0,8-1,5 miljarder kronor. Det är en enorm studie.

Plieth bedömer därför att NeuroSearch vill ha en samarbetspartner för att genomföra den studien.

Andra intressanta överviktsprodukter utvecklas av amerikanska bolaget Vivus, som kombinerar två etablerade läkemedel i en produkt och håller på med fas 3-studier om den produkten.

Amerikanska Orexigen har också 2 produkter i en kombination som testas i fas 3.

Danska företaget Novo Nordisk har enligt Plieth även en intressant antiöverviktsprodukt under utveckling, som ska tas med spruta. Den heter Liraglutide tror han.

– Ja, det stämmer, säger Novo Nordisks presschef Elin Hansen till Realtid.se.