Stigande läkemedelskostnader

I år väntas ökningen bli 3,5 procent, till 19,4 miljarder kronor.

Läkemedelskostnaderna har legat stilla de senaste åren, men ökar nu igen. I år väntas ökningen bli 3,5 procent, till 19,4 miljarder kronor. Siffran beräknas 2011 stiga till 23,5 miljarder kronor.

Till skillnad från 2002 och 2005, då patenten för flera storsäljare gick ut och ledde till att priserna på läkemedel sjönk, väntas inte några sådana effekter de närmaste åren.

I stället kommer flera nya läkemedel ut på marknaden och det bidrar till ökade kostnader. Bland de nya läkemedlen finns både basläkemedel som diabetesmedicin och specialläkemedel mot cancer och vacciner.

Bland de mest kostsamma läkemedlen finns mediciner mot reumatism, diabetes och astma medan kostnaderna för antidepressiva medel, magsårsmedel och blodfettsänkande medel minskar på grund av patentutgångarna.

Utöver det säljs läkemedlen i allt större volymer. Räknat i antal doser per dag och patient ökade försäljningen med 3,5 procent under förra året. En förklaring till de större doserna är befolkningens åldersstruktur och levnadsvanor, enligt Socialstyrelsen.

Mellan juli 2006 och juni 2007 hämtade 6,4 miljoner svenskar ut ett eller flera receptbelagda läkemedel. Ju äldre, desto fler läkemedel. Kvinnor har i genomsnitt fler läkemedel än män.

Hur mycket av läkemedlen som aldrig hämtas ut på apoteket framgår inte av Socialstyrelsens statistik, inte heller hur mycket av läkemedlen som aldrig konsumeras.