Små klimatvinster från etanol

Rapporten, en forskningsöversikt, har tagits fram av Jonas Åkerman, forskare vid Centrum för miljöstrategisk forskning vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm och Max Åhman vid avdelningen för miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola, på uppdrag av riksdagens trafikutskott. Den presenterades vid en utfrågning i riksdagen på torsdagen.

– De flesta biodrivmedel ger en viss klimatnytta. Men de från raps och vete är inte särskilt effektiva. Problemet är att de flesta av de grödor som används i dag inte är yteffektiva. De tar för stora arealer i anspråk i förhållande till hur mycket de ger, säger Max Åhman.

De båda forskarna konstaterar också att produktionen av etanol och biodiesel riskerar att medföra hård konkurrens om den odlingsbara marken i världen. Faran för intrång i värdefulla naturområden, regnskogar och savanner, ökar. Rapporten sällar sig därmed till en lång rad andra forskarrapporter som dragit slutsatsen att många av dagens biodrivmedel i bästa fall bara kan vara en övergångslösning för att dämpa klimathotet.

Om Sverige ska kunna minska utsläppen av växthusgaser med 80—90 procent fram till 2050 — det som krävs globalt för att förhindra att jordens medeltemperatur ökar med mer än två grader — krävs en kombination av åtgärder, enligt Åkerman och Åhman. Dels är det nödvändigt med en kraftig teknikeffektivisering i hela samhället, och dels måste den snabba ökningen av flyg- och vägtransporterna hejdas.

– Det innebär inte att de måste minska, men vi måste bryta den nuvarande ökningstakten, säger Åkerman.

Dessutom krävs att satsningen på andra generationens biodrivmedel lyckas. Den utgår från vedråvara vilket gör den mer effektiv än nuvarande drivmedel. Även eldrift är en framtidslösning.