Kina har utfärdat miljardlån till världens fattigaste länder. Nu vill Peking ha tillbaka pengarna – och många kan få svårt att betala.
Skuldbomb kan brisera när Kina slår av kranen
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 28 maj 2025Publicerad: 27 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Under parollen Nya sidenvägen, eller Belt and Road Initiative, har Kina länge varit involverad i olika projekt i utvecklingsländer.
Stora summor pengar har lånats till länder runt om i världen, inte minst i Afrika, för att kunna genomföra infrastrukturprojekt.
Missa inte: Kina-importen exploderar – varnar för ”bristfälliga” produkter. Realtid
Men nu har Kina dragit in på kostnadnerna, samtidigt som många av lånen är på väg att gå ut. Det kan leda till att världens fattigaste länder får svårt att betala, enligt en ny studie.
Lanserades 2013
En ny rapport från australiska Lowy Institute, som The Guardian refererar till, visar att de 75 mest sårbara nationerna väntas betala sammanlagt 22 miljarder amerikanska dollar till Kina under 2025.
Dessa betalningar utgör den största andelen av de totala 35 miljarder dollar som utvecklingsländer beräknas betala till Kina i år.
ANNONS
Skulderna har till stor del uppstått genom Nya sidenvägen-programmet som lanserades av president Xi Jinping 2013.
Programmet har finansierat omfattande projekt i utvecklingsländer, som vägar, järnvägar, hamnar och energianläggningar.
Missa inte: Tencent och Baidu visar korten – så rundar de USA:s AI-blockad. Realtid
ANNONS
Senaste nytt
”Kollapsat när den behövs som mest”
Kina blev därmed världens största bilaterala långivare under 2010-talet och överträffade samlade västerländska långivare under vissa år.
Men nu när lånen ska återbetalas sker det när många mottagarländer redan befinner sig i ekonomisk kris.
Ger efter för USA – Panama säger nej till Kina
Panama lämnar Kinas gigantiska projekt Nya sidenvägen.
Situationen förvärras av att kinesiskt bistånd och utlåning kraftigt har minskat. Detta påverkar möjligheterna att finansiera centrala samhällsfunktioner som hälsa, utbildning och klimatanpassning.
ANNONS
”Kinas utlåning har kollapsat precis när den behövs som mest, och skapar istället stora utflöden av pengar hos länder som redan är under intensiv ekonomisk press”, skriver rapportens författare.
Används som politiskt verktyg
Rapporten pekar också på att flera länder som nyligen bytt diplomatisk lojalitet från Taiwan till Kina, exempelvis Honduras och Burkina Faso, har fått nya stora lån kort efter dessa skiften.
Detta har förstärkt tidigare misstankar om att skuldsättningen kan användas som politiskt påtryckningsmedel, enligt Atlantic Council.
Missa inte: Grönland pressar väst – flörtar med Kina. Realtid
Stora dolda skulder
Samtidigt står Kina inför en svår balansgång. Å ena sidan finns internationellt tryck att omförhandla skulderna för att undvika ytterligare skuldkriser.
Å andra sidan är det kinesiska ekonomiska läget ansträngt, vilket ökar pressen att få tillbaka de pengar som lånats ut.
ANNONS
Den fulla omfattningen av Kinas utlåning är dock fortfarande okänd, då mycket av BRI-verksamheten sker utan offentlig insyn.
Världens samlade “dolda skulder” till Kina kan överstiga 385 miljarder dollar, enligt en uppskattning av statistikajten Aid Data.
Made in China 2.0 – Kinas nya industriplan utmanar USA
Kina ska satsa på att bli världsledande inom high-tech.
ANNONS
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
Johannes Stenlund
Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS