SCB: Inflationen uppe i 2,5 procent

Konsumentpriserna sjönk med 0,7 procent från december till januari. Men inflationstakten steg från 2,3 procent i december till 2,5 procent i januari, delvis beroende på höjda boendekostnader, enligt SCB.

Inflationstakten är den genomsnittliga förändringen av konsumentpriserna de senaste tolv månaderna.

Den underliggande inflationstakten, enligt måtten KPIF och KPIX, var i januari 1,4 respektive 1,1 procent. Det var lägre än förväntat. Analytiker hade i genomsnitt räknat med en årstakt på 2,0 procent, enligt Reuters enkät. Den vanliga inflationstakten låg i linje med förväntningarna.

Till inflationstakten på 2,5 procent i januari bidrog högre boendekostnader med 1,9 procentenheter. Därav bidrog högre räntekostnader med 1,3 procentenheter, höjda priser på el med 0,3 procentenheter och höjda hyror med 0,2 procentenheter. Inom transportområdet bidrog högre priser på drivmedel med 0,3 procentenheter uppåt, medan sänkta priser på utrikes flygresor bidrog med 0,1 procentenhet nedåt.

Den underliggande inflationen, och framför allt KPIF-måttet, var betydligt lägre än väntat.

– Det är väl det som är det viktigaste för penningpolitiken, säger Olle Holmgren, analytiker på banken SEB.

– Det som förklarar det är att det varit större reor än förväntat, livsmedel ökade mindre än förväntat och att resor föll mer än väntat.

Han säger att det visserligen är en stor avvikelse från analytikernas prognos för att vara en enskild månad. Men samtidigt är januari en svår månad att bedöma.

– Men det är väl troligt att man får justera ner KPIF-prognoserna en del. Och vår prognos var väl, redan före dagens siffra, att KPIF skulle hamna lite under Riksbankens prognos på kort sikt och antagligen kommer vi att få justera ner vår prognos också.

Riksbankens bild är dock att en bredare inflationsuppgång ligger lite längre fram i tiden. Och främst är det den snabbt stigande tillväxten och resursutnyttjandet, som riskerar att leda till inflation på sikt, som är drivkraften bakom Riksbankens räntehöjningar.

– På marginalen kan pristrycket även i nuläget påverka stämningarna lite grand. En sådan här låg siffra kan påverka utsikterna för räntehöjningar under året, säger Olle Holmgren.

Han bedömer ändå att det fortfarande är mest sannolikt att Riksbanken kommer att hålla fast vid sin räntebana och höja räntan vid samtliga tillfällen i år. Men dagens inflationsstatistik har gjort att det finns ”en nedåtrisk” på räntebanan, sannolikheten för fortsatta räntehöjningar har blivit något lägre.