12 feb. 2026

Realtid
Bybit

En ny standard

Samtliga AP-fonder underpresterar

Realtid.se
Uppdaterad: 21 apr. 2011Publicerad: 21 apr. 2011

Ingen av AP-fonderna nådde sin målsättning för perioden 2001-2010. Det visar en ny utvärdering beställd av Finansdepartmenet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Bank & Fintech

Bitcoin rasar: Kryptolångivare stänger dörrarna för uttag

12 feb. 2026
trump
Börs & finans

"Trump-viskarna" – de fick bäst handelsavtal med USA

11 feb. 2026
heineken
Börs & finans

Färre dricker öl – bryggerijätten tvingas säga upp tusentals

11 feb. 2026
usa
Börs & finans

Surt på Wall Street – trots positiv jobbrapport

11 feb. 2026
japan
Börs & finans

Japans bomb kan brisera – och sprida sig världen över

11 feb. 2026

Fonderna har gett en avkastning kring 4,5 procent per år sedan den 1 juli 2001. Men målsättningen har legat på mellan 5,5-6,1 procent. Allt enligt en utredning som McKinsey har genomfört åt Finansdepartementet.

Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att fungera som buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Detta innebär att fonderna ska maximera sin avkastningen till en låg risk. Och resultatet är alltså nedslående bland för fonder.

Första AP-fonden har genererat en avkastning efter kostnader på 305 miljarder konor eller 4,5 procent per år sedan den 1 juli 2001. Samma period var motsvarande summa för Andra AP-fonden 80 miljarder kronor eller 4,7 procent. Tredje avkastade 78 miljarder kronor eller 4,6 procent och Fjärde 70 miljarder kronor eller 4,2 procent per år.

En positiv utveckling under 2010 gav dock en bra avkastning senaste året. Fonderna pendlade mellan 18-22 miljarder konor eller 9,0 -11,0 procent. Men trots det fina resultatet under 2010 var det allså ingen av de fyra AP-fonderna som nådde sina så kallade nominella målsättningar, vilket för perioden 2001-2010 varierade mellan 5,5 procent och 6,1 procent.

Lägre kostnader än internationellt

Samma period låg AP-fonderna totala kostnader på 9,8 miljarder kronor i genomsnitt eller 0,14 procent av kapitalet per år. För 2010 hamnade kostnaderna på 1,1 miljarder eller 0,14 procent av kapitalet. Det vill säga samma andel som för hela perioden.

Här kan nämnas att flera av de utländska pensionsfonder som buffertfonderna jämförs med redovisade högre förvaltningskostnader, cirka 0,10-0,30 procent av det förvaltade kapitalet, med ett genomsnitt på 0,20 procent.

McKinsey skriver dock att förvaltningskostnaderna inte bör analyseras isolerat, utan jämföras med fondernas investeringsstrategi samt vilken avkastning de genererar. Det vill säga en högre kostnad i form av provisioner och liknande till externa förvaltare kan vara motiverad om den genererar en ökad avkastning.

ANNONS

Här visar det sig att AP-fonderna står sig helt ok i konkurrensen.

De utländska pensionsfonder som användes som jämförelseobjekt hade en avkastning på mellan 2,3 och 14,6 procent under 2010 och 0,4-0,6 procent per år 2006-2010. Första till Fjärde AP-fonden genererade en avkastning på mellan 9-11 procent 2010, medan motsvarande siffra för 2006-2010 låg på 3,2 och 3,8 procent per år.

Dagens Industri skrev i april 2009 att AP-fondernas aktiva förvaltning minskat pensionsspararnas förmögenhet med 8,5 miljarder kronor och kostat nära 4 miljarder kronor att bedriva.

Hela förvaltningen ifrågasattes och en sammanslagning av fonderna pekades ut som ett möjligt alternativ. Även då stod McKinsey bakom undersökningen.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Realtid.se
Realtid.se
ANNONS
Upptäck krypto på Bybit.

Bybit gör det enklare att förstå, köpa och handla krypto. En plattform där tydlighet, trygghet och stabil teknik står i centrum. Oavsett om du är ny eller erfaren får du en smidigare väg in i marknaden.En ny standard.

Kom igång!

Senaste lediga jobben

ANNONS
ANNONS