Ryssland: "Utlänningar, nej tack!"

Hittills i år har de ryska företagen investerat 77 miljarder kronor i 50 företagsköp utomlands, upp kraftigt från 20 miljarder kronor i 33 företagsköp för samma period i fjol. Det framgår av information från Thomson Reuters.

Före år 2004 låg samma investeringar på mindre än 12 miljarder kronor om året.

Samtidigt har det ryska underhuset precis antagit en ny lag som innebär att utländska företag får svårt att köpa företag inom 42 uppräknade branscher.

Förutom skydd mot utländska köp inom råvarusektorn, måste man ha tillstånd från ryska regeringen för att köpa mer än hälften av ett ryskt företag som kan anses vara ”viktigt för den ryska säkerheten”. Den formuleringen täcker in alltifrån medieföretag och förlag till kärnkraft, flygrelaterade företag och vapenindustrin.

Finansbranschen oroas över att den nya lagen ger den ryska regeringen utrymme att utan förvarning konfiskera ryska tillgångar som ägs av utländska företag.

Detta drabbade brittisk-holländska oljebolaget Shell, när dess olje- och gasprojekt Sakhalin 2 övertogs av statligt kontrollerade gasbolaget Gazprom. Åtgärden innebar att Shells oljetillgångar mer än halverades.

– De politiska riskerna
svävar tungt i och med statens önskan att återta kontrollen särskilt inom vissa strategiska sektorer, säger Arnab Das till Financial news.com. Han är analyschef för utvecklingsländer på banken Dresdner Kleinwort.

Advokater varnar för den ytterligare byråkrati som lagen innebär.

– Det sätt som lagen är skriven på, innebär att företagsbeslut – såsom att byta ut en styrelseledamot – kan kräva en helt ny tillståndsprocess, säger en Moskva-baserad partner på en advokatbyrå till Financialnews.com.

Den ryska staten själv kan bli den största ryska investeraren utomlands, i och med att landets oljefond med pengar från oljeförsäljning, snart väntas få tillstånd att köpa in sig i utländska företag.

Ryssland följer därmed de rika oljeländerna i Mellanöstern, vars oljefonder investerar mångmiljardbelopp utomlands.

Tidigare hade Ryssland en enda stor ”stabiliseringsfond” med överskottspengarna, men den har nu delats upp i en ”reservfond” på 743 miljarder kronor och den ”nationella välfärdsfonden” på 190 miljarder.

Nu är det på tal att välfärdsfonden ska få större frihet att investera. Välfärdsfonden väntas få göra mer riskfyllda investeringar med bättre avkastning.

Regeringen kommer att fatta beslut senare i år om hur fonden ska investeras. Ett förslag är att välfärdsfonden bara ska få investera 5 procent av sitt kapital inom Ryssland.

Många vill att Ryssland ska använda pengarna till att investera inom landet för att förbättra landets infrastruktur, vägar och hälsovård, där behoven är stora. Men vice finansminister Dmitry Pankin menar att det inte går att investera mer än man gör inom landet, för att ekonomin annars skulle bli alltför överhettad och inflationen raka i höjden.

– Vi analyserar alla förslag, säger Pankin till The Times.

Roland Nash är analyschef på ryska banken Renaissance Capital, och ser negativt på den nya lagen om att utländska företags företagsköp i Ryssland begränsas. Han anser att regeringen måste bli tydligare med var utlänningar får och inte får investera.

– Vi anser att tydlighet är att föredra framför förvirring, säger han till Financialnews.com.

Reaktionerna på den nya lagen har dels varit oro för att den ryska staten stärker greppet om det privata näringslivet, medan andra anser det är en naturlig utveckling sedan landets frisläppta ekonomi haft en sådan kraftig utveckling. Ryssland har bara haft en fri marknadsekonomi i ett femtontal år sedan kommunismen och det gamla Sovjetunionen föll.

– Ryssland har stärkt den statliga kontrollen över olje- och gassektorn, men kommer att fortsätta tillåta ryska likväl som utländska privata företag att blomstra inom andra branscher än råvarusektorn, och göra framgångsrika affärer i Ryssland – så länge de följer de regler som myndigheterna sätter upp, säger Steven Meehan till Financialnews.com. Han är Rysslandschef på schweiziska banken UBS.

Yury Fedotov är Rysslands ambassadör i London, och avdramatiserar utvecklingen. Han menar att Ryssland behöver skydda sin nationella säkerhet, och samtidigt vidta åtgärder för att pumpa in investeringar i sektorer som varit försummade sedan de släpptes från statlig kontroll.

– Det här handlar inte om att begränsa konkurrensen, utan bara om att bevara nödvändig säkerhet och främja utvecklingen av vissa sektorer där det är nödvändigt, säger han till Financialnews.com.

Tillväxten i ryska företags utlandsinvesteringar ser ut att fortsätta, sedan den blivande ryska presidenten Dmitry Medvedev i februari bekräftade regeringens uppmuntran av företag som investerar utomlands. Han ser gärna att de ryska företagen följer de kinesiska som börjat göra stora investeringar utomlands.

– Stark inhemsk tillväxt och svaga globala förutsättningar, höga råvarupriser och en starkare rubel, har skapat rätt förutsättningar för ryska företag att börja investera utomlands, säger Riccardo Orcel till Financialnews.com. Han är chef för Merrill Lynchs investmentbank-verksamhet inom Central- och Östeuropa, Mellanöstern och Afrika.

– Det finns tre huvudskäl för ryska företag att expandera utomlands; att få tillgång till nya teknologier, att bli globala vinnare, och att säkra och sprida deras framtida tillgång till naturresurser, säger Stefan Reutter till Financialnews.com. Han är chef för företagsaffärer inom finansiella konsultfirman Deloitte i Ryssland.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 87 151