Rödgröna presenterar ny fastighetsskatt

Höjd skatt för dyra villor, och successivt återinförande av uppskov vid försäljningar är några delar.

Uppgörelsen presenterades på en presskonferens i Visby i dag, av Mona Sahlin (S), Peter Eriksson (MP) och Lars Ohly (V).

Enligt uppgörelsen om vad partierna kallar en ”rättvis fastighetsskatt” kan ägare till villor med ett taxeringsvärde över 4,5 miljoner räkna med höjd fastighetsskatt vid ett maktskifte nästa höst.

Samtidigt ska fastighetsskatten för hyresrätter och bostadsrättsföreningar sänkas.

För att öka rörligheten på bostadsmarknaden vill partierna också gradvis ta bort den så kallade uppskovsskatten, och begränsningarna för uppskov, ”givet att det statsfinansiella läget så tillåter och att det finansieras på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt”.

Vissa av förändringarna ska genomföras direkt från januari 2011 om partierna vinner majoritet i riksdagsvalet, medan andra är överenskommelser som ska genomföras under mandatperioden.

Förslaget som presenterades påminner till stora delar om det som Socialdemokraterna lade fram i Almedalen förra året.

Den gången var Vänsterpartiet kritiskt, bland annat till att räntan på uppskov skulle slopas, eftersom det gynnar rika personer i Storstadsområdena som gjort en bostadskarriär. Denna gång ska borttagandet ske etappvis och i första skedet omfatta uppskov på 200 000 kronor.

Alla tre partierna har fått kompromissa, påpekar Lars Ohly.

Själv gläds han åt att Vänsterpartiet har fått igenom höjd fastighetsskatt med en procent på villor med taxeringsvärden över 4,5 miljoner kronor, i stället för fem miljoner som i det ursprungliga s-förslaget. Dessutom sänks skatten på hyresrätter och bostadsrätter och neutralitet mellan olika boendeformer ska utredas.

För Socialdemokraterna var det viktigt att få med sig de andra på att göra något åt räntan på uppskov, vilket partiet gått till storms mot under benämningen Stockholmsskatten.

Finansminister Anders Borg tycker att det är en märklig fördelningspolitisk prioritering att ta bort räntan på uppskov och begränsningar i uppskovet eftersom det gynnar de som bor i de dyraste villorna.

Han reagerar också emot att bara det första steget finansierats.

– För att infria löftet krävs kraftiga skattehöjningar. Det skapar en osäkerhet för 100 000-tals villaägare, säger han.

Borg finner det också märkligt att oppositionens argument för att slopa räntan på uppskov är att öka rörligheten på bostadsmarknaden och sedan höjer reavinstskatten för att finansiera det första steget.

– Det hänger inte ihop, säger han.