Robert Gidehag

– Vi på Skattebetalarna har tittat på genomsnittskostnaderna för kommunernas kärnverksamhet och sedan jämfört dem med de tio näst billigaste kommunerna i landet. Det har visat sig föreligga stora prisskillnader mellan kommunerna för samma tjänster. Skulle övriga kommuner kommer ned på samma prisnivå som dessa tio skulle 40 miljarder sparas.

40 miljarder kronor, vad betyder det för den enskilde skattebetalaren?

– Ser man generellt för alla skattebetalare skulle det ge 500 kronor i månaden, men ser du till de 144 kommuner som kan spara mest handlar det om upp till 20.000 kronor om året får ett hushåll med två personer.

Varför har ni tittat på de tio näst billigaste och inte de allra billigaste?

– Det har vi helt enkelt gjort för att vara lite försiktiga. Det kan ju röra sig om speciella omständigheter som till exempel väldigt korta avstånd inom kommunen. Men egentligen tycker jag att man skulle kunna jämföra med de tio billigaste också.

Vilka områden går det att spara inom?

– Det är bland annat äldrevård, skola och barnomsorg.

Det är känsliga områden som det kan vara svårt som politiker att säga att det går att spara in på.

– Det kan nog handla om en del psykologi här. Men om jag var kommunpolitiker skulle jag titta på fallet med Västerås och Örebro. Två likvärdiga kommuner, men där kostnaderna är mycket högre i Örebro. Och det beror ju inte på att vården skulle vara hälften så bra i Västerås.

Ser man något mönster i vilka kommuner som är bättre och sämre på att spara?

– Inte såtillvida om de är stora eller små, röda eller blå. Här verkar det vara helt blandat.

Men de som lyckats spara, vad har de gemensamt?

– När vi ringt runt och pratat med kommunerna har vi märkt en tydligare medvetenhet om kostnadsbesparingar i de billigare kommunerna. De har ofta arbetat bättre med konkurrensutsatta upphandlingar. Deras administrativa organisationer är mindre och mer decentraliserade.

Vad tror du har lett till att visa kommuner är bättre än andra på att spara?

– Det rör sig nog om två huvudspår. Det ena är kommuner med lång tradition av kostnadsmedvetenhet. Det andra handlar tyvärr om kommuner som tidigare befunnit sig i en ekonomisk kris och helt enkelt tvingats till besparingar.

Var ligger ansvaret, på kommunerna eller på staten som i sin tur kan sätta press på kommunerna.

– Huvudansvaret bär naturligtvis kommunerna, men jag tycker att regeringen har bidragit till den bild som vi lever med i dag om att det inte går att spara inom områdena skola, vård och omsorg. Situationen skulle underlättas om regeringen istället för att ge bidrag till kommunerna hjälpte till att sätta press på dem.

Vad är ditt råd till kommunerna?

– Börja med att slå en signal till grannkommunen och hör er för hur situationen ser ut där och hur de jobbar.