Riskkapitalister tjänar grovt även i kristider

Riskkapitalbolag tar normalt ut dels en fast avgift av fondvärdet, och dels en andel av fondens avkastning om avkastningen blir positiv.

Men i sämre tider då avkastningen inte är positiv, blir det bara den fasta avgiften som riskkapitalbolagen tar ut.

Realtid.se har som räkneexempel sållat fram ett urval på 14 riskkapitalbolag som är medlemmar hos Svenska Riskkapitalföreningen.

Dessa 14 bolag har ett sammanlagt insatt kapital på cirka 300 miljarder kronor och cirka 350 anställda.

En fast avgift på exempelvis 1,5 procent per år blir därmed över 4 miljarder kronor per år, eller 12,7 miljoner kronor per anställd och år.

Praxis i branschen är att riskkapitalbolagen tar ut 1,5-2 procent i fast avgift av kapitalet i sina fonder per år, oavsett avkastningen i fonderna.

– Det är det vanliga för mindre, specialiserade fonder och även hedgefonder, säger en branschkälla.

För ett
riskkapitalbolag som förvaltar många miljarder kronor och tar ut 1,5 procent i fast avgifter per år, kan det därmed bli stora pengar.

– Men de stora riskkapitalbolagen kan ha flera 100 anställda, påpekar källan.

Han påpekar även att den bästa hälften av de svenska riskkapitalbolagen haft en bra avkastning de senaste tio åren.

– I sämre tider ökar fokus på avgifterna, men på sikt är avkastningen mycket viktigare.

– En fast årsavgift på 1,2-1,3 procent per år är inte avgörande på tio års sikt. Det är avkastningen.

Han slår ett särskilt slag för de stora välkända svenska riskkapitalbolagen.

– De har utvecklats väldigt bra.

Nordic Capital fick exempelvis in 43 miljarder kronor nyligen från investerare.

– Det finns en anledning till att svenska riskkapitalbolag är kända hos investerare i hela världen.

– Riskkapitalbolagen i Norden är duktiga. Till och med amerikanska pensionspengar söker sig till de svenska riskkapitalbolagen och investerar i dem.

Det kan till och med bli så att investerare får stå i kö för att investera i dessa riskkapitalbolag.

– Det hjälps inte att man kommer och lägger 100 miljoner kronor på bordet. Då kan man bli hänvisad till att vänta för att ”andra har ringt före dig”.

Hittills har de bästa svenska riskkapitalbolagen haft en avkastning som överstiger börsavkastningen.

– Jag bedömer att den utvecklingen kommer att kunna fortsätta.

Källan anger att det är viktigt att kolla upp om den fasta avgiften tas ut av fondens aktuella marknadsvärde eller det från början insatta kapitalet.

– Stiger fonden i värde efterhand, kan den fasta avgiften som andel av insatt kapital bli billig efter en tid.

En annan branschkälla vill inte direkt hålla med om att riskkapitalbolagen som regel tjänar storkovan på sina avgifter trots dålig avkastning.

– Det är nog svårt att hålla med om en sådan hypotes. Jag tror inte att den stämmer, säger han.

– Man kan inte i längden tjäna bra med pengar om man inte visar bra resultat.

– Vem vill belöna riskkapitalbolagen om de inte kan visa bra avkastning?

Investerarna kanske hade en förväntan om att det skulle bli bra avkastning, fast det inte blev det. Och nu i efterhand är investerarna låsta vid sina investeringar i riskkapitalbolagen?

– Jo, men då går facit emot riskkapitalbolaget i fråga, och i så fall försöker man rätta till det.

– Ingen vill ge extra ersättning till någon om man inte skapar avkastning. Det faller på sin egen orimlighet.

Riskkapitalbolag har normalt som affärsidé att köpa företag, vidareutveckla dem, och sälja företagen vidare till högre pris.