"Regeringen måste snabba upp tempot!"

Han är överlag inte helt missnöjd med den borgerliga regeringen sedan dess tillträde hösten 2006.

– Men regeringen måste snabba upp tempot, och visa krafttag nu för att visa att man värnar om att företagen trivs. Det är även det bästa för samhället, säger Egardt när Realtid.se hälsar på Egardt i Handelskammarens lokaler på Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.

På sistone har Egardt fokuserat mycket på infrastrukturfrågor, det vill säga investeringar i nya vägar och järnvägar och liknande så att Stockholm får bästa möjliga kommunikationsmöjligheter.

– Det krävs både för att få utländska företag att etablera sig och investera i Stockholm, och att få de svenska företagen att stanna kvar.

Nästa hållpunkt är 30 september, då regeringen presenterar Sveriges nya ”infrastruktur-proposition”.

Inför propositionen har Stockholms Handelskammare ingett förslag på vad de anser Stockholmsregionen skulle behöva för infrastruktur-investeringar, och det är inga småbelopp det handlar om.

Totalt handlar det om 140 miljarder kronor, varav 25 miljarder kronor till den så kallade ”Förbifarten”, 20 miljarder kronor till Citybanan, och 10 miljarder kronor för en tunnelbanelinje till Nacka.

I Handelskammarens ”paket” finns även förslag om väg 73, E18 och en privatfinansierad Österled.

– Det man måste komma ihåg är att de 140 miljarderna investeras över en period till och med år 2030, understryker Egardt.

Han anser att staten måste förändra sitt sätt att se på infrastruktur-investeringar.

– Som det är nu tar staten kostnaden för sådana investeringar omedelbart, medan det korrekta skulle vara att dela upp kostnaden över investeringarnas användningsperiod som är 50 år eller kanske till och med 100 år.

Med ett sådant synsätt skulle kalkylen för dessa investeringar enligt Egardt inte se så betungande ut.

– Då skulle det bli fler investeringar av detta slag, vilket gör näringslivet gladare.

Den största komponenten i Handelskammarens föreslagna infrastruktur-paket, är Förbifarten som handlar om att motorvägen Essingeleden som går tvärs igenom Stockholm behöver ersättas med ett alternativ.

– Essingeleden byggdes år 1967 för max 70.000 bilar per dygn, men nu åker det 170.000 bilar per dygn där. Det fungerar inte, säger Egardt.

Förbifarten innebär i stället en förbindelse mellan norra och södra Stockholm i en lite vidare sträckning över Ekerö och Lovön, där riksmotorvägen E4 också kopplas ihop.

Som ett led i infrastruktur-paketet, vill Handelskammaren även ha bättre flygförbindelser till och från Stockholm.

– I dagsläget har vi ett 50-tal flyglinjer från Arlanda. Vi skulle gärna vilja öka det till det dubbla direkt, och att det är flyglinjer direkt till slutmålet och inte via mellanlandningar i Köpenhamn. Arlanda ska bli ett internationellt ”hub” för flygbolagen.

Är inte det upp till flygbolagen om de tycker att det är lönsamt?

– Alla flygbolag är inte konstruerade så att det bara är marknadsekonomiska aspekter som avgör, konstaterar Egardt.

– Se på SAS som ägs till tre sjundedelar av svenska staten, två sjundedelar av norska staten och två sjundedelar av danska staten.

– Det gör att det finns många nationella hänsyn, och dessutom finns det ett 40-tal fackföreningar inom SAS som vill få gehör för sina åsikter.

Lite bättre har det blivit tycker Egardt sedan SAS delade uppverksamheten i olika nationella bolag för respektive land, samt ett bolag för interkontinentala flyglinjer.

– Och så har SAS nya vd Mats Jansson kommit in och försöker skapa ordning och reda.

– Allt det här gör en del för att förbättra situationen, men det är fortfarande inte bara renodlad marknadsekonomi som styr, säger Egardt.

Han pekar även på att själva flygplatsen Arlanda kan göra mycket för att påverka situationen i linje med Handelskammarens förslag.

För övrigt tar Egardt för Handelskammarens räkning äran för att Bromma flygplats nu kommer att finnas kvar i minst 30 år till enligt senaste beslut.

– Eller åtminstone har vi en del av äran. Vi jobbar för det mesta tillsammans med andra grupper för att föra fram våra åsikter, säger han.

Men det var ju nyligen en flygolycka kring Bromma flygplats. Är det inte farligt att ha den kvar mitt bland tätbebyggelse?

– Man kan aldrig helt bortse från risken för olyckor. Det gäller att minimera denna. Och den olycka som var ledde ju inte till personskador, vilket åtminstone var tur i oturen.

Handelskammaren bryr sig även om SL:s tåg och bussar.

– Det är viktigt för våra medlemsföretag att de anställda enkelt ska kunna ta sig till och från jobbet, säger Egardt.

En av hans käpphästar är därför pendeltågstrafiken.

Funkar den inte bra?

– Det är fullt på pendeltågen! De har plats för 600.000 passagerar om dagen, och det är lika många som åker. Det går inte att få in fler, och det har inte skett någon utbyggnad.

Egardt pekar på att man får gå tillbaka till år 1871 då Stockholm fick två järnvägsspår över Riddarfjärden.

– Det här är något som vi har lobbat för, så att det förbättras. Och vi hoppas att det kommer att förbättras nu med projektet ”Citybanan”.

Är inte Citybanan beslutat ännu?

– Det finns ett första beslut, men vi får se vad som händer i och med regeringens infrastruktur-proposition senare i höst.

Skatterna är en annan kärnfråga för Egardt och Stockholms Handelskammare.

För privatpersoner är den kommunala skattesatsen i dagsläget 31,7 procent för Stockholm, i linje med riksgenomsnittet.

– Men innan staten började med den kommunala skatteutjämningen, var kommunalskatten i Stockholm klart lägre än rikssnittet. Och så skulle det kunna bli igen om vi avskaffade skatteutjämningen, vilket vi förespråkar, säger Egardt.

Han anser att det visst kan finnas skäl att överföra medel till svagare kommuner, men att det vore en bättre lösning om så skedde via statliga medel i stället för att ta av rikare kommuner.

– Med nuvarande lösning minskar det motivet hos kommuner att jobba för en god ekonomi och attrahera folk och företag. Som det är nu är det en förlust för varje nytt företag en kommun lockar till sig, säger Egardt.

Med skatteutjämningssystemet så är det drygt 15 miljarder kronor som flyttas runt mellan Sveriges kommuner.

– Det är ett ”nollsummespel”, säger Egardt.

Om staten tog hand om de svagare kommunerna, skulle det enligt honom innebära att staten i stället skjuter till några miljarder kronor till de svaga kommunerna från statsinkomsterna.

Han beklagar sig även över det totala skattetrycket i Sverige, som för närvarande ligger på 47 procent av den svenska ekonomins bnp jämfört med ett snitt på 37 procent i världens industriländer i organisationen Oecd.

– Sverige har det näst högsta skattetrycket i världen efter Danmark. Det bästa för näringslivet och samhället i stort, vore om även vi kom ner till Oecd-snittet.

Skulle inte det drabba de svaga i samhället?

– Nej, det behöver inte alls bli så eftersom den summan som man skulle ta ut skatten ifrån, skulle bli så mycket högre.

Blir det inte stora inkomstklyftor mellan olika folkgrupper, och därmed motsättningar, vid en så kraftig skattesänkning?

– Nej, det finns inga studier som stödjer det.

Egardt beklagar sig även över fastighetsskatten som är relaterad till en fastighetsmarknadsvärde.

– Det gör att en butik i Stockholm måste vara tio gånger så effektiv som en butik i Örebro. Det är orimligt, säger han.

Egardt tar en del av äran för att förmögenhetsskatten slopades, och att man inte ens behöver lämna uppgifter om sin förmögenhet längre.

– Den slopade uppgiftsskyldigheten gör det svårare för socialdemokratiska ledaren Mona Sahlin att återinföra förmögenhetsskatten om socialdemokraterna skulle vinna riksdagsvalet hösten 2010, säger han.

Andra viktiga frågor för Stockholms Handelskammare är att snabba upp arbetstakten hos myndigheter och lagstiftare.

Det handlar om planprocesser, lagstiftning, miljökonsekvenser i samband med plan- och bygglov, och överklagandeprocesser.

– Det tas för lång tid innan beslut fattas. Allt måste bli enklare för företagen, säger Egardt.

Han jobbar även med Stockholms Handelskammares synpunkter inför regeringens proposition för högre utbildning och forskning. Den propositionen kommer i oktober.

– Vi har lämnat synpunkter på behovet av satsningar på spetsforskning och högre utbildning, och nu väntar vi på att se vad regeringen vill i den proposition som kommer att avlämnas till riksdagen, säger Egardt.